Cayci

Då har hon bott här i en månad och är bedårande.

Från första början har hon fått hänga med så gott som överallt.

Cayci är inge fan av bilåkning, hon går snällt in och lägger sig men om hon har mat i magen så kommer det gärna upp, lite åksjuk med andra ord.

Har sett till att hon har det lite trängre i sin bilbur och mina vänner har kommit med råd om att gärna lägga en filt över buren så att man boar in henne än mer. Det har funkat bra. Jag ser också till att hon inte precis har ätit + att gärna har fått leka av sig en stund (speciellt om vi ska åka längre turer).

Hon är inte direkt blyg, attackerar och bjuder upp till lek. Skäller gärna vid lek med Gem och Disa.
Hon lyssnar bra, kommer med saker i munnen om det så är en brödbit hon hittat ute eller annat. Löv är busroligt, fåglar som flyger är spännande och katter är hon väldigt nyfiken p

Hon finner sig i att vem som helst tar upp och kelar med henne.

Cayci är som vilken annan valp som helt och det känns väldigt roligt att ha puppie igen.

Limmerhult och Guy Bennett

Limmerhult och Guy Bennett

Tidigt torsdag morgon for jag tillsammans med Disa och Cayci ner till Limmerhult för en dagsträning med Guy Bennett.

Cinna hade ordnat så att vi kunde få ta del av hans tränings- och hundkunskaper. Jag är mycket förtjust i Guys träningsmetoder, jag tycker om hans sätt att förklara genom att ofta använda sig av liknelser. Han tar tid med alla hundar och människor, han är fenomenal på att minnas människors namn och är helt fokuserad på det han gör under hela dagen. Jag gillar honom med andra ord.

Jag är så glad att jag åkte, ett tag trodde jag att jag inte skulle klara av det eftersom jag har ett knä som krånglar. Nu är det tack och lov något bättre än det var i förra veckan.
Att komma till Limmerhult är som att komma till en liten bit av himlen. Härliga marker och lugnet som råder där.

Träningen var som vanligt kanon. Disa gick som på räls...så gott som iallafall. Jag har inte mycket att säga om hennes arbete under dagen. De fel som uppstod berodde mer på mig än någon annan. Ibland kan man önska att saker ska gå lite tokigt så att man får tillfälle att lösa dom. Det är så man lär sig, men man lär sig också mycket av att vara koncentrerad på de andra ekipagen + att koncentrera sig på sin hund mellan"jobben".

Ett stort tack till Cinna som ordnat det hela + lunchen som vi blev serverade.
Tack till god vänner  Nina, Marie, Johanna, Per, Thomas, Annika, Annica, Ama som förgyllde min dag och att förglömma Danne och Mats som gick och kastade dummies åt oss. Tack även Håkan för god middag, den hade jag inte räknat med.

Mätt och belåten på både mat och träning trillade vi  in hemma i Solna kl 23,00 på kvällen och kände oss då ganska möra.

Vaccination

Cayci har fått sin 12veckors spruta idag, nu är hon fit for fight tills ettårs sprutan.

På förmiddagen tog vi oss en promenad och nu känner vi oss alla trötta och belåtna och njuter av en skön och lugn eftermiddag.

Onsdagsträning på Lidingö

 När jag kom hem från jobbet i morse och frukosten uppäten så är det väldigt svårt för mig att hålla mig vaken, så det som händer är att jag somnar rakt upp och ner i fåtöljen.
Detta innebar för dagen att jag inte kom iväg i tid till träningen + i allt tumult att få med mig alla saker så glömde jag min mobil hemma.

Ute på Lidingö med alla hundar i bilen var jag ca 10,15 men eftersom jag inte hade någon mobil så var det svårt att veta var precis träningsgruppen höll till men det löste sig till slut. Jag körde inte hund på det vanliga passet utan körde båda hundarna  på eftermiddagspasset.

Sök och skogsmarkeringar stod på agendan. Övningarna gick helt ok. När Disa väl kopplat på söktänket så gick det alldeles utmärkt (hon har inte gjort något sök sen jag vet nät)

Cayci fick följa med idag, hon lekte med sin syrra Chell. De två for fram helt oblyga över stock och sten och njöt lika mycket som oss av den fantastiska dagen.
Medans de Gem och Disa tränade så fick Cayci sitta i bilen. Hon tjöt högt när i gick men det är ju bara att stålsätta sig och låta henne tjoa. När jag kom tillbaka senare var hon tyst och nöjd med livet.

Husse har varit extra snäll och åkt enkom för att inhandla en liten bädd jag kan ha i Caycis hundbur. Tack till bästa husse.                                            

Sakta men säkert

Gemini och Disa börjar sakta men säkert acceptera Cayci. Gemini bjuder in till stillsam lek/fostran, hon får lukta och bita lite i hennes tuggben för att sen vända bort huvudet och göra det ouppnåeligt för lillCay.

Disa tillåter henne att vara i samma bädd men bryr sig inte så mycket mer om henne för tillfället, anser nog att hon fortfarande är för liten för att springa runt och lattja med.

Cayci själv är som en labrador valp är i allmänhet.
Stort fokus på mat, försöker sno mat som står på vardagsrums bordet (ypperligt tillfälle för en annan att ordet NEJ).
Säger till när hon är bajsnödig, kissar lite överallt så det gäller att ha ögonen med sig annars blir det så blött om foten.
Leker, busar och sover, ja, så där som en valp är och bedårande söt förstås.