Många hatar november. De säger att det är mörk, grått och deprimerande. Det må så vara men jag känner inte riktigt så och det kan kanske ha att göra med att mannen min fyller år och att vi firar vår bröllopsdag just denna gråa mörka månad.
Vardagen springer på som vanligt här hemma, det är jobb, hundträning, egen träning, jobb, städ, tvätt, skratt, gråt, tillfällen att umgås med vänner och familj medan det i andra familjer ser annorlunda ut.
Calle Ahlsten har lämnat det här jordlivet (27 oktober), han har lämnat sin käresta Cinna och sina fina döttrar Hedvig och Ingeborg efter en tids sjukdom. Den store och starke, den generösa mannen Calle fick till slut ge upp kampen mot cancern. Han kommer att vara saknad.
Imorgon' ska jag äntligen ner till Limmerhult och få umgås med Cinna under några dagar men också för att hedra Calle på hans begravning.
Calles begravning kommer jag inte sätta på något minus konto över november månad utan det kommer få plussa på som ett fint minne av en fin man.
onsdag 21 november 2012
torsdag 11 oktober 2012
Tillbaka till träning
och mina hundar uppför sig som de ska.
Varför blir mina hundar huliganer på prov och inte andras???? Klart att problemet ligger hos mig men var?
Nu är det slut för i år med prov och det känns gott att enbart tänka på träningen igen. De kommer nya år, nya prov, nya tävlingar nytt av det mesta.
Varför blir mina hundar huliganer på prov och inte andras???? Klart att problemet ligger hos mig men var?
Nu är det slut för i år med prov och det känns gott att enbart tänka på träningen igen. De kommer nya år, nya prov, nya tävlingar nytt av det mesta.
söndag 7 oktober 2012
Frustrerad är mitt melllannamn
Nu är min provsäsong över för i år.
Tidigt imorse for hundarna och jag iväg till Västerås för att starta på det sista elitprovet för oss i år.
Vilken dag, kyligt klart på morgonen men vartefter blev det en underbar varm dag. Ännu en höstdag som fyllt ens själ...sånt är viktigt. Känslan att åka iväg tidigt på morgonen då det fortfarande är mörkt men under bilfärden så vaknar morgonen...sånt är viktigt för själen med.
Vad som inte är viktigt för själen är när man tappar tålamodet med sin hund.
Vi gick idag ut i andra släppet. Två domare skötte ruljansen vilket innebar att fyra ekipage startade på samma gång.
Provet var roligt, inte tillkrånglat på något sätt, som en jakt. Det var nyskjutna änder, bara änder som de hade jagat på dan innan (igår). Detta innebar att det var mycket legor och dofter i marken.
När vi startade så började Gemini direkt att fokusera framåt, släppa fotgåendet och till dagens ära inte vara helt tyst. Mmmmm, vilken bra början.
Vi fick börja med en landdirgering som hon gjorde jättefint varefter vi fick en dubblemarkering på land, hon missade den först kastade men klockade den andra. När jag skickade henne till den som hon missade blev hon olydig på pipan men fick till slut in den med lite frustation från min sida.
Nästa gång det var min tur var det dags för en vattemarkering som vi inte såg och då strulade det till sig och olydnaden var framme igen. Nu blev jag riktigt arg och sa till domaren om han har planerat på att ge mig en nolla så tar jag in henne och struntar i vattendirigeringen men ville gärna hämta in några från söket. Så blev det. Inge mer bråk och frustation från min sida och hon fick avsluta med ett bra sök där hon även kunde vara tyst.
Tack snälla domaren för det (Ola Thunberg)
Jag kände mig lite förtvivlad över dagens arbete. Det känns surt när jag vet att hon kan så myket mer men nu får jag sluta sura och ta tag i problemen. Mina små damer ska minsann inte tro att de kan behandla sin matte hur dom vill ;-)) under prov. Jag känner liksom inte igen dom eftersom de sköter sig så väl på träning.
Geminis sammanfattande kritik var:
En tik som startar oroligt och hett och blir pipig och olydig. Visar stundtals bra egenskaper.
Tidigt imorse for hundarna och jag iväg till Västerås för att starta på det sista elitprovet för oss i år.
Vilken dag, kyligt klart på morgonen men vartefter blev det en underbar varm dag. Ännu en höstdag som fyllt ens själ...sånt är viktigt. Känslan att åka iväg tidigt på morgonen då det fortfarande är mörkt men under bilfärden så vaknar morgonen...sånt är viktigt för själen med.
Vad som inte är viktigt för själen är när man tappar tålamodet med sin hund.
Vi gick idag ut i andra släppet. Två domare skötte ruljansen vilket innebar att fyra ekipage startade på samma gång.
Provet var roligt, inte tillkrånglat på något sätt, som en jakt. Det var nyskjutna änder, bara änder som de hade jagat på dan innan (igår). Detta innebar att det var mycket legor och dofter i marken.
När vi startade så började Gemini direkt att fokusera framåt, släppa fotgåendet och till dagens ära inte vara helt tyst. Mmmmm, vilken bra början.
Vi fick börja med en landdirgering som hon gjorde jättefint varefter vi fick en dubblemarkering på land, hon missade den först kastade men klockade den andra. När jag skickade henne till den som hon missade blev hon olydig på pipan men fick till slut in den med lite frustation från min sida.
Nästa gång det var min tur var det dags för en vattemarkering som vi inte såg och då strulade det till sig och olydnaden var framme igen. Nu blev jag riktigt arg och sa till domaren om han har planerat på att ge mig en nolla så tar jag in henne och struntar i vattendirigeringen men ville gärna hämta in några från söket. Så blev det. Inge mer bråk och frustation från min sida och hon fick avsluta med ett bra sök där hon även kunde vara tyst.
Tack snälla domaren för det (Ola Thunberg)
Jag kände mig lite förtvivlad över dagens arbete. Det känns surt när jag vet att hon kan så myket mer men nu får jag sluta sura och ta tag i problemen. Mina små damer ska minsann inte tro att de kan behandla sin matte hur dom vill ;-)) under prov. Jag känner liksom inte igen dom eftersom de sköter sig så väl på träning.
Geminis sammanfattande kritik var:
En tik som startar oroligt och hett och blir pipig och olydig. Visar stundtals bra egenskaper.
lördag 6 oktober 2012
vacker höstdag i Ursvik
Annika och jag åkte till Ursvik med hundar och vilt i släp.
Det blev en bra träningsdag i det fantastiska höstvädret.I drygt två timmar körde vi hund. Man ville nästan inte packa ihop sina saker och åka hem. Jag är glad att Annika hade möjlighet att komma med ut, det är betydligt roligare att köra hund tillsammans än ensam.
Det kändes bra att ta itu med några av Disas olater idag, nu har jag resten av hösten, vintern och en del av våren att jobba på innan det är dags för nya prov.
Imorgon startar Gemini på sitt sista prov för i år i Västerås. Vi kan bara gå in och göra vårt bästa sen får vi träna på tills nästa höst. Nån' gång ska jag väl lyckas få ett bättre pris än en trea.....eller...
Det blev en bra träningsdag i det fantastiska höstvädret.I drygt två timmar körde vi hund. Man ville nästan inte packa ihop sina saker och åka hem. Jag är glad att Annika hade möjlighet att komma med ut, det är betydligt roligare att köra hund tillsammans än ensam.
Det kändes bra att ta itu med några av Disas olater idag, nu har jag resten av hösten, vintern och en del av våren att jobba på innan det är dags för nya prov.
Imorgon startar Gemini på sitt sista prov för i år i Västerås. Vi kan bara gå in och göra vårt bästa sen får vi träna på tills nästa höst. Nån' gång ska jag väl lyckas få ett bättre pris än en trea.....eller...
måndag 1 oktober 2012
ännu ett jaktprov
Stjärnhov igår, Norrtälje idag. I natt kommer jag sova gott....bara jag kommer i säng någongång....
Jag startade idag i par tre. När jag följde par ett runt fick jag nästa ont i magen. Fy vad svårt provet såg ut.
Ett sök som var både på land och vass. (jag tänkte att det där är ju kört, hon kommer inte att gå in vassen)
En knixig lång landdirigering. Här gällde det att hålla hunden på en rak linje om man klarade av det så skulle det inte vara så svårt....(men jag har inga suveräna raka linjer för dagen)
En trippelmarkering, här gällde det för hunden att minnas.
Dubbelmakrering i vatten för att sen avsluta med en lång vattendirigering.
Den sammanfattande kritiken är:
En hund som löser provets olika delar på ett godtagbart sätt. Med ett distindt mark- & dirigeringsarbete fordras för högre pris. Kunde ta för sig lite mer på söket"
Det var ett godtagbart arbete från henne men inte från mig. Jag behöver jobba mer för att förbefr.
Jag tog mig igenom provet och vissa saker måste om inte alla, jag fixa till. Hundarna har gjort så gott de kan.
Jag startade idag i par tre. När jag följde par ett runt fick jag nästa ont i magen. Fy vad svårt provet såg ut.
Ett sök som var både på land och vass. (jag tänkte att det där är ju kört, hon kommer inte att gå in vassen)
En knixig lång landdirigering. Här gällde det att hålla hunden på en rak linje om man klarade av det så skulle det inte vara så svårt....(men jag har inga suveräna raka linjer för dagen)
En trippelmarkering, här gällde det för hunden att minnas.
Dubbelmakrering i vatten för att sen avsluta med en lång vattendirigering.
Den sammanfattande kritiken är:
En hund som löser provets olika delar på ett godtagbart sätt. Med ett distindt mark- & dirigeringsarbete fordras för högre pris. Kunde ta för sig lite mer på söket"
Det var ett godtagbart arbete från henne men inte från mig. Jag behöver jobba mer för att förbefr.
Jag tog mig igenom provet och vissa saker måste om inte alla, jag fixa till. Hundarna har gjort så gott de kan.
lördag 29 september 2012
Ahhhhhh
Jaktprov. Stjärnhov. Öppenklass. Disa. Andra starten. Andra gången hon går ut som nummer 1.
Vi fick börja med ett sök på öppen mark + lite öar på marken. Därefter fick vi plocka in en dubbelmarkering på land efter vår parkompis plockat in sin landddirigering.
Där efter var det vår tur att hämta in landdirigeringen och när "kompisen" gjort sin dubbelmarkering och sök forsatte vi ned till vattnet där jag började med en dubbelmarkering därefter en ganska lång vattendirigering.
Mmmmm, och hur gick det här då?
Disa var i sitt EGET esse. Allt självständigt arbete gick bra. Klockade markeringarna både på land och vatten.
Söket blev jag lite orolig för jag tyckte att hon sprang en hel del innan hon fick nys på något vilt, men å andra sidan hon var den första hunden så marken var ganska "ren". Hon jobbade på bra, tog mark och hade hög fart hela tiden.
Sen kommer vi då till samarbetet. Jag ville vrida av öronen på den lilla prinsessan. Samaarbetet var som bortblåst.
Jag kan kort säga att allt kom in med med mycket envishet från min sida. Phu.....
Disa uppvisade en hetta som jag inte uppskattade och den kritiken jag fick av domare Anki Andersson säger väl allt
"Löser idag provets alla delar men brister i dirigeringsarbete o oro när det annan hund jobbar för att högre pris inte kan tilldelas."
Hon var en liten dj...l idag.
3:e pris.
Vi fick börja med ett sök på öppen mark + lite öar på marken. Därefter fick vi plocka in en dubbelmarkering på land efter vår parkompis plockat in sin landddirigering.
Där efter var det vår tur att hämta in landdirigeringen och när "kompisen" gjort sin dubbelmarkering och sök forsatte vi ned till vattnet där jag började med en dubbelmarkering därefter en ganska lång vattendirigering.
Mmmmm, och hur gick det här då?
Disa var i sitt EGET esse. Allt självständigt arbete gick bra. Klockade markeringarna både på land och vatten.
Söket blev jag lite orolig för jag tyckte att hon sprang en hel del innan hon fick nys på något vilt, men å andra sidan hon var den första hunden så marken var ganska "ren". Hon jobbade på bra, tog mark och hade hög fart hela tiden.
Sen kommer vi då till samarbetet. Jag ville vrida av öronen på den lilla prinsessan. Samaarbetet var som bortblåst.
Jag kan kort säga att allt kom in med med mycket envishet från min sida. Phu.....
Disa uppvisade en hetta som jag inte uppskattade och den kritiken jag fick av domare Anki Andersson säger väl allt
"Löser idag provets alla delar men brister i dirigeringsarbete o oro när det annan hund jobbar för att högre pris inte kan tilldelas."
Hon var en liten dj...l idag.
3:e pris.
torsdag 27 september 2012
När jobbet sliter hårt på kroppen är jag tacksam över mina hundar som ger mig en bra balans i kropp och själ.
Igår onsdag åkte jag som vanligt till Lidingö. Trots att jag kom ganska precis efter jobbet så går det bra att vara vaken så länge jag är ute. Det är värre när jag kommer hem på sena eftermiddagen, jag faller in och ur sömn i soffan tills jag makar mig i säng alldeles försent.
Trots att min & Gems valör inte var den valör som endast räknas (ett första pris) så var jag riktigt nöjd med henne under stora delar av Ärla provet. Det allra viktigaste är att hon känner glädje över att få "jaga".
Nu har jag haft tur att komma med på alla prov som jag anmält mig till. Ett fick jag ju tidigare tacka nej till pågrund av tasskada. Vi ska nu starta på Norrtälje provet på söndag och veckan efter väntas Västerås. Det som kan stoppa detta skulle vara en löp från henne.
Jag ser iallafall fram mot proven........eller????
Disa har en möjlighet att starta på ännu ett b-prov i år, Stjärnhovs. Precis som det förra (Enköings) går hon ut i första par.
Igår som sagt var tränade jag på Lidingö. Gemini gjorde vissa bra saker, det mesta hänger ju på hennes matte (jag) att kunna läsa av vind och minnas vart apporter ligger.
Disa markerade dom enkla som en liten svart långbent gudinna. Hon har varit med husse under en vecka och var på hugget under gårdagens träning. Hur kul det än är att vara på landet och strosa i skogen med honom så står några dummies i högre kurs. Hon är väl en apportör trots allt ;-)
Igår onsdag åkte jag som vanligt till Lidingö. Trots att jag kom ganska precis efter jobbet så går det bra att vara vaken så länge jag är ute. Det är värre när jag kommer hem på sena eftermiddagen, jag faller in och ur sömn i soffan tills jag makar mig i säng alldeles försent.
Trots att min & Gems valör inte var den valör som endast räknas (ett första pris) så var jag riktigt nöjd med henne under stora delar av Ärla provet. Det allra viktigaste är att hon känner glädje över att få "jaga".
Nu har jag haft tur att komma med på alla prov som jag anmält mig till. Ett fick jag ju tidigare tacka nej till pågrund av tasskada. Vi ska nu starta på Norrtälje provet på söndag och veckan efter väntas Västerås. Det som kan stoppa detta skulle vara en löp från henne.
Jag ser iallafall fram mot proven........eller????
Disa har en möjlighet att starta på ännu ett b-prov i år, Stjärnhovs. Precis som det förra (Enköings) går hon ut i första par.
Igår som sagt var tränade jag på Lidingö. Gemini gjorde vissa bra saker, det mesta hänger ju på hennes matte (jag) att kunna läsa av vind och minnas vart apporter ligger.
Disa markerade dom enkla som en liten svart långbent gudinna. Hon har varit med husse under en vecka och var på hugget under gårdagens träning. Hur kul det än är att vara på landet och strosa i skogen med honom så står några dummies i högre kurs. Hon är väl en apportör trots allt ;-)
söndag 23 september 2012
Årets första B-prov för Gemini
Efter en trälig sommar med skadade tassar var det dags att starta på årets första b-prov med Gemini.
Ärligt talat så funderade jag starkt på att ringa och avsäga mig min plats. En mindre ångest fyllde mig och efter Gems träningspass på Lidingö i onsdags kändes det som om det var lika bra att lägga henne o provverksamheten på hyllan.
Igår åkte vi till Ursvik och hade en trevlig stund tillsammans, jag kände mig betydligt gladare efter vår stund där.
Idag strax innan det var dags för mig, Gemini och min parkompis Jeanette och Blinka att starta vårat prov samtalade vi med Lotta. Samtalet fyllde oss med många känslor och helt plötsligt satt vi där och grät. Återigen fick vi ännu en bekräftelse på att hunderiet är ren och underbar hobby och inget annat. Jag behövde höra det och det gjorde att jag gick in på provet med ett större lugn o glädje.
Vårt resultat blev inte kanon på något sätt men Gemini jobbade på med glädje och fart och jag kunde glädjas över vissa saker som hon gjorde bra och det hon gjorde sämre är bara att träna vidare på.
Ännu en trea kom vi hem med och den sammanfattande kritiken är;
"En tik som idag genomför vissa delar av provningen bra, men där den ngt oprecisa mark.förmågan samt den omständiga landdirigeringen därav priset."
Domare idag var Roger Westerman och domarelev Bitte Sjöblom
Ärligt talat så funderade jag starkt på att ringa och avsäga mig min plats. En mindre ångest fyllde mig och efter Gems träningspass på Lidingö i onsdags kändes det som om det var lika bra att lägga henne o provverksamheten på hyllan.
Igår åkte vi till Ursvik och hade en trevlig stund tillsammans, jag kände mig betydligt gladare efter vår stund där.
Idag strax innan det var dags för mig, Gemini och min parkompis Jeanette och Blinka att starta vårat prov samtalade vi med Lotta. Samtalet fyllde oss med många känslor och helt plötsligt satt vi där och grät. Återigen fick vi ännu en bekräftelse på att hunderiet är ren och underbar hobby och inget annat. Jag behövde höra det och det gjorde att jag gick in på provet med ett större lugn o glädje.
Vårt resultat blev inte kanon på något sätt men Gemini jobbade på med glädje och fart och jag kunde glädjas över vissa saker som hon gjorde bra och det hon gjorde sämre är bara att träna vidare på.
Ännu en trea kom vi hem med och den sammanfattande kritiken är;
"En tik som idag genomför vissa delar av provningen bra, men där den ngt oprecisa mark.förmågan samt den omständiga landdirigeringen därav priset."
Domare idag var Roger Westerman och domarelev Bitte Sjöblom
måndag 17 september 2012
Öppenklass debut
I lördags startade vi på Enköpingsprovet, Disas första start i öppenklass.
Vi gick ut med startnummer 1.
Provet var trevligt, inte komplicerat på något sätt. Vi gick i en slinga fram och tillbaka allt började med en varsin snabb enkelmarkering som Disa fixade enkelt.
Därefter fick jag börja med att plocka in 3 vilt på ett sök, varefter min parkompis fick en dubbelmarkering på land och när dom var in plockade skulle Disa hämta in ytterligare 2 vilt på söket.
Disas sök kändes jättebra.
När vi sen skulle ta in vattendirigeringen som inte var speciell svår så visades min akilleshäl. Vi fick in den men ack allt för ormständigt. Dubbel markeringen i vattnet var in mina ögon inte svår men Disa + de allra flesta andra hundarna behövde hjälp med den först kastade.
Landdirigeringen gick ok, kunde vara bättre men dubbelmarkeringen på land gick galant.
Ett 2:a pris blev dagens pris.
Den sammanfattande kritiken är:
En trevlig tik som genomför dagens prov på ett bra sätt. Gör ett bra sök-mark.arb.
Något ormständig dir.arb påverkar dagens pris.
Domare var Bengt Gustavsson
Vi gick ut med startnummer 1.
Provet var trevligt, inte komplicerat på något sätt. Vi gick i en slinga fram och tillbaka allt började med en varsin snabb enkelmarkering som Disa fixade enkelt.
Därefter fick jag börja med att plocka in 3 vilt på ett sök, varefter min parkompis fick en dubbelmarkering på land och när dom var in plockade skulle Disa hämta in ytterligare 2 vilt på söket.
Disas sök kändes jättebra.
När vi sen skulle ta in vattendirigeringen som inte var speciell svår så visades min akilleshäl. Vi fick in den men ack allt för ormständigt. Dubbel markeringen i vattnet var in mina ögon inte svår men Disa + de allra flesta andra hundarna behövde hjälp med den först kastade.
Landdirigeringen gick ok, kunde vara bättre men dubbelmarkeringen på land gick galant.
Ett 2:a pris blev dagens pris.
Den sammanfattande kritiken är:
En trevlig tik som genomför dagens prov på ett bra sätt. Gör ett bra sök-mark.arb.
Något ormständig dir.arb påverkar dagens pris.
Domare var Bengt Gustavsson
onsdag 12 september 2012
Ljuvliga september
September tillhör nog en av mina favoritmånader.
Höst betyder också att man är tillbaka till vardagen vilket är skönt. Förra veckan började Ingelaträningarna igen och det kändes gott att träffa ens gamla träningsvänner efter sommaruppehållet. Jag tror även att Gem och Disa var glada över att träffa sina träningsgrupper.
Nu i augusti, till min stora glädje, kom jag med på två prov med Disa, Hallstavik och Värmdö. Men säg den glädjen som varar. Ett par dagar innan Hallstaviksprovet börjar hon löpa och jag fick snällt ringa och avsäga mig mina platser.
Gemini har jag också anmält till några prov. Även hon hade jag anmält till Hallstavik men hon lyckades med att skada två tassar så även där var det bara att ringa och säga ifrån sig sin plats.
Jag kände mig rejält ledsen, kanske mest över att Gemini hade skadat sig. Nu är det bättre men hon har fortfarande ett litet sår vid sidan av tassen. Hoppas att det kommer att läka innan nästa prov.
Framgångar
En hel del framgångar har vi fått glädja oss åt.
Mats och Norah har blivit SV(j)Ch
Annika och Keela har erövrat sin andra etta i Ekl b-prov
Marie och Aoife har fått sin andra etta i Ökl vilket betyder att hon kliver upp i Ekl nästa start.
Vivi och Vila har även dom fått sin andra etta i Ökl och även dom ska upp i Ekl.
Stort Grattis till er alla, Ni är bara BÄST!
Höst betyder också att man är tillbaka till vardagen vilket är skönt. Förra veckan började Ingelaträningarna igen och det kändes gott att träffa ens gamla träningsvänner efter sommaruppehållet. Jag tror även att Gem och Disa var glada över att träffa sina träningsgrupper.
Nu i augusti, till min stora glädje, kom jag med på två prov med Disa, Hallstavik och Värmdö. Men säg den glädjen som varar. Ett par dagar innan Hallstaviksprovet börjar hon löpa och jag fick snällt ringa och avsäga mig mina platser.
Gemini har jag också anmält till några prov. Även hon hade jag anmält till Hallstavik men hon lyckades med att skada två tassar så även där var det bara att ringa och säga ifrån sig sin plats.
Jag kände mig rejält ledsen, kanske mest över att Gemini hade skadat sig. Nu är det bättre men hon har fortfarande ett litet sår vid sidan av tassen. Hoppas att det kommer att läka innan nästa prov.
Framgångar
En hel del framgångar har vi fått glädja oss åt.
Mats och Norah har blivit SV(j)Ch
Annika och Keela har erövrat sin andra etta i Ekl b-prov
Marie och Aoife har fått sin andra etta i Ökl vilket betyder att hon kliver upp i Ekl nästa start.
Vivi och Vila har även dom fått sin andra etta i Ökl och även dom ska upp i Ekl.
Stort Grattis till er alla, Ni är bara BÄST!
lördag 25 augusti 2012
Inte så sött längre
Gemini
Hennes skärsår i trampdynan läker jättefint men hon är fortfarande inte riktigt bra. Men snart så ska jag väl kunna börja träna henne igen.
Disa
Jag har varit så glad över att jag inte bara kommit med på ett prov utan två. Men lyckan blev kortvarig då Disa tyckte att det var dags med ett löp.
För en stund kände jag mig förtvivlad men det är ju inte så mycket att göra något åt. Har man en tik så har man. Jag hade dock beräknat att hon skulle börja löpa i mitten av september...well, well.....
Annika och jag
min goa granne och vän och jag tog en tur till Issjön idag. Vi hade plockat med oss ett gäng fåglar och tränade lite av varje.
Det har varit en fantastiskt fin dag, härligt lagom väder. Disa känns så bra och jag känner mig fortfarande lite ledsen över att inte kunna starta imorgon på Hallstavik provet eller på Värmdö provet på torsdag.
Hennes skärsår i trampdynan läker jättefint men hon är fortfarande inte riktigt bra. Men snart så ska jag väl kunna börja träna henne igen.
Disa
Jag har varit så glad över att jag inte bara kommit med på ett prov utan två. Men lyckan blev kortvarig då Disa tyckte att det var dags med ett löp.
För en stund kände jag mig förtvivlad men det är ju inte så mycket att göra något åt. Har man en tik så har man. Jag hade dock beräknat att hon skulle börja löpa i mitten av september...well, well.....
Annika och jag
min goa granne och vän och jag tog en tur till Issjön idag. Vi hade plockat med oss ett gäng fåglar och tränade lite av varje.
Det har varit en fantastiskt fin dag, härligt lagom väder. Disa känns så bra och jag känner mig fortfarande lite ledsen över att inte kunna starta imorgon på Hallstavik provet eller på Värmdö provet på torsdag.
lördag 18 augusti 2012
En aura av sötma omger mig
Hundträning
Idag har min granne Annika (Zingo) och jag träffats. Annika plockade upp mig strax efter 8.30 och sen åkte vi för att hämta upp Disa hos min mamma. Jag hade jobbat natt så det var skönt att slippa köra.
Vi spenderade förmiddagen med hundträning och att njuta av den fina natur som finns inte allt för långt från oss stadsbarn.
Disa var riktigt på hugget och sprang som en tok över stock och sten innan vi kom fram till just den platsen vi hade tänkt vara på. Man blir glad i själen av glada hundar.
Jag är ganska nöjd med dagens övningar och det tror jag även Annika är med Zingo.
STORT GRATTIS
När jag vaknade upp efter dagens sovpass hade jag två stycken sms. Ett från Annika H och Keela och ett från Marie och Aoife som idag hade startat på B-prov
Marie och Aoife fick idag sin andra 1 öppenklass i Rannsjön, Värmland.
Annika H och Keela fick en 1HP elitklass i Sörsjön
Det är bara att buga och bocka. Duktiga ni.
Idag har min granne Annika (Zingo) och jag träffats. Annika plockade upp mig strax efter 8.30 och sen åkte vi för att hämta upp Disa hos min mamma. Jag hade jobbat natt så det var skönt att slippa köra.
Vi spenderade förmiddagen med hundträning och att njuta av den fina natur som finns inte allt för långt från oss stadsbarn.
Disa var riktigt på hugget och sprang som en tok över stock och sten innan vi kom fram till just den platsen vi hade tänkt vara på. Man blir glad i själen av glada hundar.
Jag är ganska nöjd med dagens övningar och det tror jag även Annika är med Zingo.
STORT GRATTIS
När jag vaknade upp efter dagens sovpass hade jag två stycken sms. Ett från Annika H och Keela och ett från Marie och Aoife som idag hade startat på B-prov
Marie och Aoife fick idag sin andra 1 öppenklass i Rannsjön, Värmland.
Annika H och Keela fick en 1HP elitklass i Sörsjön
Det är bara att buga och bocka. Duktiga ni.
torsdag 16 augusti 2012
Disa och jag
Gemini
Hon har haft oturen att skada sig på två av sina tassar. Jag hade anmält henne till ett prov men hon får nu vänta tills tassarna är helt ok.
Disa
och jag är solo då Gemini är på landet med husse. Vi har kommit med på ett prov och det blir vår första start i öppenklass.
Igår åkte hon och jag till Gunilla L för att umgås och köra lite hund. Disa var helt slut när vi kom hem och sov gott i soffan hela kvällen.
Idag for hon och jag iväg själva för att träna lite vattenarbete och strosa i lugnan ro i skogen.
Det är en trevlig kompis som jag har, en ärlig och glad tik.
Hon har haft oturen att skada sig på två av sina tassar. Jag hade anmält henne till ett prov men hon får nu vänta tills tassarna är helt ok.
Disa
och jag är solo då Gemini är på landet med husse. Vi har kommit med på ett prov och det blir vår första start i öppenklass.
Igår åkte hon och jag till Gunilla L för att umgås och köra lite hund. Disa var helt slut när vi kom hem och sov gott i soffan hela kvällen.
Idag for hon och jag iväg själva för att träna lite vattenarbete och strosa i lugnan ro i skogen.
Det är en trevlig kompis som jag har, en ärlig och glad tik.
lördag 21 juli 2012
Två veckors semester över..
Två veckor verkar inte mycket men det känns faktiskt som om jag har varit ledig jättelänge. Nu väntas ett antal veckors jobb innan nästa kortsemester kommer.
Min bil har varit på verkstan och varit där lite längre än jag hade hoppats, inte för att felet tog veckor att fixa utan för att verkstan verkar ha haft lite väl mycket att göra.
Att jag har varit billös innebär att det har varit lite svårare att komma åt bättre träningsområden än dom som jag har omkring mig här hemma man man gör så gott man kan ;-)
Göran-träffen
Bilen fick jag klar tills Göran-träffen. Det känns alltid gott att packa bilen och in med hundarna och fara ner till Limmerhult. Vi var lite färre i år än förra på grund av olika saker men vi hade lika trevligt som vanligt. Ni som inte kunde vara med var saknade.
Vi körde två dagar med olika övningar. Calle är fantastisk på att utmana oss förare och hundar. Önskar jag hade hans hjärna till träningsupplägg.
Gabriella och Majsan stod för maten hela helgen. Precis som på Geminiträffen känner jag (och de andra) att det är guld värt att slippa tänka på matbiten. Att bara få sätta sig vid ett dukat bord. Att bara kunna koncentrera sig på träning och umgänge. Suveränt! Tack bästa tjejer för mycket god mat.
Landet
Veckan som har varit så har vi varit på landet och tagit det lugnt. Vädret som för alla andra har varit fram och tillbaka. Att få sätta sig i solstolen utan en varm tröja har känts riktigt lyxigt. Men det är ingen idé att vara tjurig och grinig över vädret för det är ändå inget man kan göra åt det.
Hundarna och jag har passat på att småträna lite på landet. Grannens tjocklabbe Stina, fick sig en träningsomgång med sitt, stanna kvar innan hon fick hämta in en apport. Hennes matte var lyrisk och tränade på hemma. Ett par dagar senare satt alla tre hundarna, mina + Stina och Stina fick vänta till sist för att hämta sin sin apport. Matte Karin var stolt som en tupp över hur duktig Stina var och jag tyckte bara det var kul att få hjälpa till lite.
Min bil har varit på verkstan och varit där lite längre än jag hade hoppats, inte för att felet tog veckor att fixa utan för att verkstan verkar ha haft lite väl mycket att göra.
Att jag har varit billös innebär att det har varit lite svårare att komma åt bättre träningsområden än dom som jag har omkring mig här hemma man man gör så gott man kan ;-)
Göran-träffen
Bilen fick jag klar tills Göran-träffen. Det känns alltid gott att packa bilen och in med hundarna och fara ner till Limmerhult. Vi var lite färre i år än förra på grund av olika saker men vi hade lika trevligt som vanligt. Ni som inte kunde vara med var saknade.
Vi körde två dagar med olika övningar. Calle är fantastisk på att utmana oss förare och hundar. Önskar jag hade hans hjärna till träningsupplägg.
Gabriella och Majsan stod för maten hela helgen. Precis som på Geminiträffen känner jag (och de andra) att det är guld värt att slippa tänka på matbiten. Att bara få sätta sig vid ett dukat bord. Att bara kunna koncentrera sig på träning och umgänge. Suveränt! Tack bästa tjejer för mycket god mat.
Landet
Veckan som har varit så har vi varit på landet och tagit det lugnt. Vädret som för alla andra har varit fram och tillbaka. Att få sätta sig i solstolen utan en varm tröja har känts riktigt lyxigt. Men det är ingen idé att vara tjurig och grinig över vädret för det är ändå inget man kan göra åt det.
Hundarna och jag har passat på att småträna lite på landet. Grannens tjocklabbe Stina, fick sig en träningsomgång med sitt, stanna kvar innan hon fick hämta in en apport. Hennes matte var lyrisk och tränade på hemma. Ett par dagar senare satt alla tre hundarna, mina + Stina och Stina fick vänta till sist för att hämta sin sin apport. Matte Karin var stolt som en tupp över hur duktig Stina var och jag tyckte bara det var kul att få hjälpa till lite.
onsdag 13 juni 2012
det har varit dåligt med uppdateringar.....
fick jag till mig av min gode vän Cinna.
Och så har verkligen fallet varit,. Det känns som om mitt liv har gått i 180 sen i mitten av april.
Searovers kennelträff
Helgen 11-13 maj anordnades en kennelträff på Herrfallet utanför Aroboga.Jag åkte tillsammans med Ulla & Örjan W. När vi kom fram fredag kväll så blåste det halvt storm, det kändes så iallafall. Jag undrade stilla i mitt huvud hur resten av helgen skulle bli. Men vädrets makter var med oss och det var riktigt hyggligt väder.
Jag delade stuga med Anna W, Anneli J, Marie D, Madde R och Cattis T. Ett gäng glada och trevliga kvinnor.
Lördagen skulle årets Searovermästare utses och det gjordes genom ett Working Test. Jag startade Gemini i eliten såklart och kände mig ganska så nöjd med henne efter dagens arbete. Vi samarbetade fint tillsammans och där poängen drogs var det som är våra starka sidor.
Gemini blev iallafall, till min stora glädje och förvåning, utvald som en av domarnas favoriter på hans ruta. Han hade ett par han valde emellan men det var Gemini som drog det längsta strår. Det var kul.
Det var många duktiga ekipage på plats så konkurrensen var hård som vanligt mellan alla Searoverhundar och ägare.
Söndagen gick åt till en heldagsträning. Vi fick träna under två olika instruktörer som gjorde sitt allra bästa för att vi skulle få en så givande träning som möjligt. Tack för det!
Dublin
14-18 maj gjorde jag en resa utan hundar. Jag och en av mina bästa vänner packade våra väskor och flög till Dublin.
Det är ca 20 år sedan som jag var på Irland senast och 25 år sen jag var i Dublin.
Gabbi och jag agerade som värsta turisterna. Det var sightseeing som gällde och att besöka de typiska turistställena.
Vi bodde oss en gammal vän till mig som jag inte träffat på 25 år och det var den allra största behållningen av resan.
Jag kan ju säga att det inte kommer att ta 20-25 år tills nästa resa, den lär komma mycket tidigare.
Tullgarn
Madde och Marie hade anmält ett lag till Tullgarn fredagen 25 maj. Marre som skulle ha varit med i deras team var tvungen att tacka nej då hennes hund hade börjat löpa. De ringde då mig och undrade om jag kunde tänka mig att vara med i deras lag och jag tackade glatt ja (men med lite oro att jag skulle sabba lagarbetet genom att missa utmaningarna)
Igen, härliga Madde och Marie, deras inställning var att vi var där för att ha kul och det hade vi verkligen.
Vi hade så kul så att efter lördagens grundomgång låg vi på en andra plats och med det gick vi vidare till semifinalen på lördagen.
Lördagen gick hyfsat men för de andra lagen gick det än bättre så vi slutade på en hedrande sjunde plats av 10 utvalda ekipage.
Det var buskul och jag är så glad över att jag blev tillfrågad över att vara med. Nu har min oro släppt att till nästa år vara med igen. Lag eller individuellt. Buskul!
Sen går jag har turen att vinna en träningsdag med Guy Bennett på måndagen. En dag hade jag planerat att åka ut till Tullgarn med det blev allt som allt tre hela dagar. Två av dom nätterna jobbade jag också. Man är inte klok igentligen.
Geminiträff
1-3 juni var det dags för årets Geminiträff.
Annika H och Helen kom körande ända från Skåneland. Annica B, Mats & Marie, Ulla och på lördagen kom även Cinna och Calle.
Det är alltid en höjdare att ha träffen hos Jill och Peter Raneryd, på Lilla Träskaten. Bra boende, FANTASTISK mat, bra marker och ja, allt är liksom bara bra.
Lördagens väder var inte det bästa. Det regnade och var ganska så kallt. Vi sådana träningar känns det just så lyxigt att sätta sig vi dukat bord.
TACK allra bästa Geminiungar och ägare för ännu en trevlig helg.
Och så har verkligen fallet varit,. Det känns som om mitt liv har gått i 180 sen i mitten av april.
Searovers kennelträff
Helgen 11-13 maj anordnades en kennelträff på Herrfallet utanför Aroboga.Jag åkte tillsammans med Ulla & Örjan W. När vi kom fram fredag kväll så blåste det halvt storm, det kändes så iallafall. Jag undrade stilla i mitt huvud hur resten av helgen skulle bli. Men vädrets makter var med oss och det var riktigt hyggligt väder.
Jag delade stuga med Anna W, Anneli J, Marie D, Madde R och Cattis T. Ett gäng glada och trevliga kvinnor.
Lördagen skulle årets Searovermästare utses och det gjordes genom ett Working Test. Jag startade Gemini i eliten såklart och kände mig ganska så nöjd med henne efter dagens arbete. Vi samarbetade fint tillsammans och där poängen drogs var det som är våra starka sidor.
Gemini blev iallafall, till min stora glädje och förvåning, utvald som en av domarnas favoriter på hans ruta. Han hade ett par han valde emellan men det var Gemini som drog det längsta strår. Det var kul.
Det var många duktiga ekipage på plats så konkurrensen var hård som vanligt mellan alla Searoverhundar och ägare.
Söndagen gick åt till en heldagsträning. Vi fick träna under två olika instruktörer som gjorde sitt allra bästa för att vi skulle få en så givande träning som möjligt. Tack för det!
Dublin
14-18 maj gjorde jag en resa utan hundar. Jag och en av mina bästa vänner packade våra väskor och flög till Dublin.
Det är ca 20 år sedan som jag var på Irland senast och 25 år sen jag var i Dublin.
Gabbi och jag agerade som värsta turisterna. Det var sightseeing som gällde och att besöka de typiska turistställena.
Vi bodde oss en gammal vän till mig som jag inte träffat på 25 år och det var den allra största behållningen av resan.
Jag kan ju säga att det inte kommer att ta 20-25 år tills nästa resa, den lär komma mycket tidigare.
Tullgarn
Madde och Marie hade anmält ett lag till Tullgarn fredagen 25 maj. Marre som skulle ha varit med i deras team var tvungen att tacka nej då hennes hund hade börjat löpa. De ringde då mig och undrade om jag kunde tänka mig att vara med i deras lag och jag tackade glatt ja (men med lite oro att jag skulle sabba lagarbetet genom att missa utmaningarna)
Igen, härliga Madde och Marie, deras inställning var att vi var där för att ha kul och det hade vi verkligen.
Vi hade så kul så att efter lördagens grundomgång låg vi på en andra plats och med det gick vi vidare till semifinalen på lördagen.
Lördagen gick hyfsat men för de andra lagen gick det än bättre så vi slutade på en hedrande sjunde plats av 10 utvalda ekipage.
Det var buskul och jag är så glad över att jag blev tillfrågad över att vara med. Nu har min oro släppt att till nästa år vara med igen. Lag eller individuellt. Buskul!
Sen går jag har turen att vinna en träningsdag med Guy Bennett på måndagen. En dag hade jag planerat att åka ut till Tullgarn med det blev allt som allt tre hela dagar. Två av dom nätterna jobbade jag också. Man är inte klok igentligen.
Geminiträff
1-3 juni var det dags för årets Geminiträff.
Annika H och Helen kom körande ända från Skåneland. Annica B, Mats & Marie, Ulla och på lördagen kom även Cinna och Calle.
Det är alltid en höjdare att ha träffen hos Jill och Peter Raneryd, på Lilla Träskaten. Bra boende, FANTASTISK mat, bra marker och ja, allt är liksom bara bra.
Lördagens väder var inte det bästa. Det regnade och var ganska så kallt. Vi sådana träningar känns det just så lyxigt att sätta sig vi dukat bord.
TACK allra bästa Geminiungar och ägare för ännu en trevlig helg.
torsdag 26 april 2012
Dalarö och Ursvik
Jag har haft härliga dagar med hundarna.
Dalarö
Igår förflyttade vi träningen från Lidingö ut till Dalarö. Ombyte av terräng och möjlighet till skott.
Hundarna fick i stort sätt bara apportera tennisbollar idag och vi jobbade med dirigeringar i olika riktningar med olika vindförhållanden.
I stort sätt gick hundarna bra, fokuserade och med bra inställning. Muttrade på Gemini ett par gånger , blev snabbt kompisar igen och sen gjorde hon det som jag bad om.
Jag har ändrat mitt handtecken vid skicket och Disa var lite väl fokuserad på handen men med tiden blev det bättre. Jag har även arbetat målmedvetet på att min röst inte ska låta som om jag kramar en ketchupflaska utan skicka med en lugn och mjuk talton. Det fungerade bra.
Madde och Ingela hade med sina små yrväder till vaplar, Pippi och Madam. Man blir valpsjuk men jag får vänta tills nästa år. Den som väntar på något gott väntar alldeles för länge, så är det bara :-)
Efter flera timmar ute så kände jag mig ganska vindbiten när jag väl var hemma. Hundarna låg här i mitt arbetsrum medans jag satt vid datorn och fixade.
Ursvik
Idag åkte vi till Ursvik, gick en annan runda och hittade lite andra marker där jag la ut långa minnesdirigeringar.
Glada var tjejerna och jag har njutit ännu en dag tillsammans med dom i skog och mark.
Djuren, korna och fåren har ännu inte släppt ut på marken så idag nyttjade jag den fina stora kohagen till att lägga ett par långa dirigeringar. ......och regnet har vi än så länge sluppit, det kommer nog snart.
Dalarö
Igår förflyttade vi träningen från Lidingö ut till Dalarö. Ombyte av terräng och möjlighet till skott.
Hundarna fick i stort sätt bara apportera tennisbollar idag och vi jobbade med dirigeringar i olika riktningar med olika vindförhållanden.
I stort sätt gick hundarna bra, fokuserade och med bra inställning. Muttrade på Gemini ett par gånger , blev snabbt kompisar igen och sen gjorde hon det som jag bad om.
Jag har ändrat mitt handtecken vid skicket och Disa var lite väl fokuserad på handen men med tiden blev det bättre. Jag har även arbetat målmedvetet på att min röst inte ska låta som om jag kramar en ketchupflaska utan skicka med en lugn och mjuk talton. Det fungerade bra.
Madde och Ingela hade med sina små yrväder till vaplar, Pippi och Madam. Man blir valpsjuk men jag får vänta tills nästa år. Den som väntar på något gott väntar alldeles för länge, så är det bara :-)
Efter flera timmar ute så kände jag mig ganska vindbiten när jag väl var hemma. Hundarna låg här i mitt arbetsrum medans jag satt vid datorn och fixade.
Ursvik
Idag åkte vi till Ursvik, gick en annan runda och hittade lite andra marker där jag la ut långa minnesdirigeringar.
Glada var tjejerna och jag har njutit ännu en dag tillsammans med dom i skog och mark.
Djuren, korna och fåren har ännu inte släppt ut på marken så idag nyttjade jag den fina stora kohagen till att lägga ett par långa dirigeringar. ......och regnet har vi än så länge sluppit, det kommer nog snart.
tisdag 24 april 2012
Ursvik
Vilken fin dag det har varit idag.
Efter diverse småpul på morgonen så åkte jag till Ursvik för en promenad och lite träning.
Idag nyttjade jag ån/bäcken som rinner igenom Ursvik. Kastade över en dummie på andra sidan om den som hundarna fick hämta. Ökade på längden och skickade över igen + att jag la en dummie framför bäcken och la ut några dirigeringar med vita dummies stående. Jag la även in ett par störningsmarkeringar, inga knepiga saker utan bara att något mer som skulle röra om lite.
Efter Guy träningen häromdagen så tänkte jag på att skicka tyst och fint + att tillåta hundarna tänka till lite, inte ha så bråttom.
Med Gemini blev det så solklart vid ett tillfälle.
Efter att ha gjort ett par övningar åt ett annat håll återgick jag till "bäckövningen"
Jag hade,som jag skev, lagt en dummie hitom bäcken, som dom inte sett att jag droppat och kastat en på andra sidan bäcken som hon varit över vid ett par tillfällen.
Jag skickar ut henne och blåser stopp på den droppade och lägger på närsökssignal.
Sen skickar på ett ut till den som ligger på andra sidan bäcken, hon stannar där hon plockade upp den förra (helt natruligt) och jag håller tyst för det kommandot hon fått var ut och inget annat.
Det kul att studera Gemini och hennes lilla hjärna. Hon for lite fram och tillbaka längs bäckkanten, jag håller fortfarande tyst (vanliga fall hade jag börjat hojta "ut" till henne. Ganska snart kom hon på av sig själv att det inte var där hon skulle vara utan att hon skulle vidare ut vilket resulterade i att hon fann sin dummie.
Beröm, beröm, beröm, det fick man inte glömma bort har Guy sagt.
En man kom gånde en bit ifrån som hade en jaktlabbe som han enbart jagade med. Han tränade den inte så mycket. En trevlig hanne, lite väl intresserade av mina tjejer kanske som inte alls tyckte om hans sällskap till en början.
Vi slog iallafall följe en bit och innan vi skiljdes åt kastade jag ett par dummisar åt hans hund. Eventuellt hjälper jag honom någon annan gång då vi båda har vägarna förbi vid samma tid. Det är alltid roligt att kunna hjälpa någon annan, det är många som har hjälpt mig under årens lopp och alla dom är jag ju tacksam för.
Efter diverse småpul på morgonen så åkte jag till Ursvik för en promenad och lite träning.
Idag nyttjade jag ån/bäcken som rinner igenom Ursvik. Kastade över en dummie på andra sidan om den som hundarna fick hämta. Ökade på längden och skickade över igen + att jag la en dummie framför bäcken och la ut några dirigeringar med vita dummies stående. Jag la även in ett par störningsmarkeringar, inga knepiga saker utan bara att något mer som skulle röra om lite.
Efter Guy träningen häromdagen så tänkte jag på att skicka tyst och fint + att tillåta hundarna tänka till lite, inte ha så bråttom.
Med Gemini blev det så solklart vid ett tillfälle.
Efter att ha gjort ett par övningar åt ett annat håll återgick jag till "bäckövningen"
Jag hade,som jag skev, lagt en dummie hitom bäcken, som dom inte sett att jag droppat och kastat en på andra sidan bäcken som hon varit över vid ett par tillfällen.
Jag skickar ut henne och blåser stopp på den droppade och lägger på närsökssignal.
Sen skickar på ett ut till den som ligger på andra sidan bäcken, hon stannar där hon plockade upp den förra (helt natruligt) och jag håller tyst för det kommandot hon fått var ut och inget annat.
Det kul att studera Gemini och hennes lilla hjärna. Hon for lite fram och tillbaka längs bäckkanten, jag håller fortfarande tyst (vanliga fall hade jag börjat hojta "ut" till henne. Ganska snart kom hon på av sig själv att det inte var där hon skulle vara utan att hon skulle vidare ut vilket resulterade i att hon fann sin dummie.
Beröm, beröm, beröm, det fick man inte glömma bort har Guy sagt.
En man kom gånde en bit ifrån som hade en jaktlabbe som han enbart jagade med. Han tränade den inte så mycket. En trevlig hanne, lite väl intresserade av mina tjejer kanske som inte alls tyckte om hans sällskap till en början.
Vi slog iallafall följe en bit och innan vi skiljdes åt kastade jag ett par dummisar åt hans hund. Eventuellt hjälper jag honom någon annan gång då vi båda har vägarna förbi vid samma tid. Det är alltid roligt att kunna hjälpa någon annan, det är många som har hjälpt mig under årens lopp och alla dom är jag ju tacksam för.
lördag 21 april 2012
Guy Bennet
Det har varit kallt och det har varit snöblandat regn, jag har frusit men vad gjorde det i slutändan.
I dagar två har jag varit på Limmerhult. Cinna och Calle hade återigen bjudit in Guy Bennet till en tvådagars träning för oss.
Dom är värda en liten extra stjärna uppe i himlen för allt som dom gör för sina valpköpare och sina vänner. Inte undra på att Johanna, som hon sa, inte kan tänka sig köpa någon hund från någon annan uppfödare.
De fixar och trixar och man har alltid trevligt.
Jag har varit mer förvirrad än vanligt. Helt plötsligt tänkte jag att jag skulle packa smart vilket innebar att jag fick traska in i Cinnas garderob för att låna ett par långkalsonger och extra strumpor för att inte frysa halvt ihjäl.
Lunch??? Precis som jag aldrig har tagit med mig det förut.....tack Annika och Cinna för lunchen...jag kan inte skylla på annat än total hjärnsläpp.
Men bortsett från det så har allt varit alldeles suveränt.
I torsdags så körde jag Gemini. Jag är så glad för henne. Hon skötte sig mycket bra. Mitt självförtroende stärktes. Dirigeringar på 250 m är inte fy skam...vem trodde att man skulle fixa det?? Alla hundar klarade det, sånt stärker mitt självförtroende som hundförare.
Det som stoppar våra hundar från att springa så långt är vår egen lathet sa Guy. Så sant så sant.
Disa som jag tycker är lite vassare än Gemini i vanliga fall (förutom att hon inte är lika utbildad) började fredagen lite sisådär. Jag blev lite stressad över det.
Men när Guy fått mig att inse min frustration och att hunden känner av det så blev det kanonbra till slut.
Den sista dirigeringen med en fantastisk avslutande minnesmarkering som hon spikade var vi mer än nöjda över dagens träningspass.
Guy Bennet i mina ögon är den bästa tränaren jag har tränat under. Han tar tid med varje ekipage, man lär sig från och av varandra. Han provocerar oss till att tänka själva, inte för att göra bort oss eller att något är rätt eller fel utan bara att vi ska lära oss varje apport. Han är lugn, är kanonduktig på att förklara och använder gärna underbara liknelser för att få oss att förstå.
Tack igen Cinna och Calle för att ni har bjudit in honom till Limmerhult så att jag och resten av gänget har möjlighet att ta del av Guys kunskaper.
I dagar två har jag varit på Limmerhult. Cinna och Calle hade återigen bjudit in Guy Bennet till en tvådagars träning för oss.
Dom är värda en liten extra stjärna uppe i himlen för allt som dom gör för sina valpköpare och sina vänner. Inte undra på att Johanna, som hon sa, inte kan tänka sig köpa någon hund från någon annan uppfödare.
De fixar och trixar och man har alltid trevligt.
Jag har varit mer förvirrad än vanligt. Helt plötsligt tänkte jag att jag skulle packa smart vilket innebar att jag fick traska in i Cinnas garderob för att låna ett par långkalsonger och extra strumpor för att inte frysa halvt ihjäl.
Lunch??? Precis som jag aldrig har tagit med mig det förut.....tack Annika och Cinna för lunchen...jag kan inte skylla på annat än total hjärnsläpp.
Men bortsett från det så har allt varit alldeles suveränt.
I torsdags så körde jag Gemini. Jag är så glad för henne. Hon skötte sig mycket bra. Mitt självförtroende stärktes. Dirigeringar på 250 m är inte fy skam...vem trodde att man skulle fixa det?? Alla hundar klarade det, sånt stärker mitt självförtroende som hundförare.
Det som stoppar våra hundar från att springa så långt är vår egen lathet sa Guy. Så sant så sant.
Disa som jag tycker är lite vassare än Gemini i vanliga fall (förutom att hon inte är lika utbildad) började fredagen lite sisådär. Jag blev lite stressad över det.
Men när Guy fått mig att inse min frustration och att hunden känner av det så blev det kanonbra till slut.
Den sista dirigeringen med en fantastisk avslutande minnesmarkering som hon spikade var vi mer än nöjda över dagens träningspass.
Guy Bennet i mina ögon är den bästa tränaren jag har tränat under. Han tar tid med varje ekipage, man lär sig från och av varandra. Han provocerar oss till att tänka själva, inte för att göra bort oss eller att något är rätt eller fel utan bara att vi ska lära oss varje apport. Han är lugn, är kanonduktig på att förklara och använder gärna underbara liknelser för att få oss att förstå.
Tack igen Cinna och Calle för att ni har bjudit in honom till Limmerhult så att jag och resten av gänget har möjlighet att ta del av Guys kunskaper.
måndag 16 april 2012
Då var årets Working Test på Lidingö över
Att inte sova mer än sex timmar på tre dagar är inget jag rekommenderar men ibland få man offra lite extra för andra.
Jag hade blivit tillfrågad att vara rutansvarig på en av Lidingös WT rutor igår söndag. Jag tackade ja utan tvekan väl medveten om att just denna helg var min jobbhelg (jobbar nätter). Söndag la jag in om semester eftersom jag visste att efter en hel dag ute i skogen så är man trött och ska jag vara ledig någon dag så måste det vara natten efter tävlingen.
Natten till lördagen när jag jobbade så regnade det och det övergick så småningom till regnsnö och till slut snö. Vägarna blev halare och jag undrade stilla i mitt sinne hur lördagens genom gång av söndagens WT skulle bli. Jag, som dom allra flesta, har redan bytt till sommardäck och halkan oroade mig lite.
Men det kom ett samtal från Madde som sa att vi flyttar upp genomgången till senare på dagen. Bra kände jag och hoppade i säng för några timmars sömn.
Klockan 15,00 var jag, Annika och hundarna ute på tävlingsplatsen där vi mötte upp de andra + Maggan som även hon skulle vara funkis hos mig. Det kändes bra att ha dessa två pålitliga och kompetenta tjejer hos mig.
Ett par timmar senare var vi färdiga och åkte hem.
Söndagnatten förflöt utan större problem och min bästaste arbetskamrat Kicki släppte av mig hemma på morgonen så att jag kunde slänga ihop mina sista saker inför tävlingen.
Strax efter sju var jag där, Annika och Maggan hade redan börjat fixa med avspärringar mm. Guldtjejer!
På min ruta så hade jag teamet Gunilla Lefwerth och Maria DeGeer som domare (Gunilla huvudomare), skytt Mats Lindmark, inkastare Maggan, kastare Björn och Annika Eriksson + Marie Pettersson som trampat fram och tillbaka hela dagen i ett litet minidrev, tjoat och visslat. Vad skulle jag ha gjort utan er, ni är bäst.
Jag tycker att dagen förflöt otroligt bra, ibland kan det bli lite väntetid men med 137 anmälda så får man kanske få se till att ha en extra kopp kaffe eller dylikt till hands och njuta av solen och sällskap eller inte. Någon hade en bok med sig såg, så himla smart.
Vädret som var en mindre mardröm på lördagen blev underbar tills på söndagen. Lite tur ska man väl ha.
Det var roligt att se alla fantastiska hundar i alla klasser, det var också roligt att se alla härliga förare.
Efter dagens arbete så hade vi rutansvariga + domare möjlighet till att bli bjudna på en bit mat och diskutera igenom dagen tävling. Blev det som vi planerade, vad kan vi göra bättre tills nästa gång.
Jag är glad för möjligheten att vara med och vara funktionär så att så många som möjlighet kan starta och jag blir ödmjuk inför alla prov och tävlingar för att jag vet vilket enorm apparat som ligger bakom för att man ska kunna ro iland med det hela.
Troligtvis blir det väl ett WT på Lidingö även nästa år och jag hoppas få jag får fortsatt förtroende att vara med.
Jag hade blivit tillfrågad att vara rutansvarig på en av Lidingös WT rutor igår söndag. Jag tackade ja utan tvekan väl medveten om att just denna helg var min jobbhelg (jobbar nätter). Söndag la jag in om semester eftersom jag visste att efter en hel dag ute i skogen så är man trött och ska jag vara ledig någon dag så måste det vara natten efter tävlingen.
Natten till lördagen när jag jobbade så regnade det och det övergick så småningom till regnsnö och till slut snö. Vägarna blev halare och jag undrade stilla i mitt sinne hur lördagens genom gång av söndagens WT skulle bli. Jag, som dom allra flesta, har redan bytt till sommardäck och halkan oroade mig lite.
Men det kom ett samtal från Madde som sa att vi flyttar upp genomgången till senare på dagen. Bra kände jag och hoppade i säng för några timmars sömn.
Klockan 15,00 var jag, Annika och hundarna ute på tävlingsplatsen där vi mötte upp de andra + Maggan som även hon skulle vara funkis hos mig. Det kändes bra att ha dessa två pålitliga och kompetenta tjejer hos mig.
Ett par timmar senare var vi färdiga och åkte hem.
Söndagnatten förflöt utan större problem och min bästaste arbetskamrat Kicki släppte av mig hemma på morgonen så att jag kunde slänga ihop mina sista saker inför tävlingen.
Strax efter sju var jag där, Annika och Maggan hade redan börjat fixa med avspärringar mm. Guldtjejer!
På min ruta så hade jag teamet Gunilla Lefwerth och Maria DeGeer som domare (Gunilla huvudomare), skytt Mats Lindmark, inkastare Maggan, kastare Björn och Annika Eriksson + Marie Pettersson som trampat fram och tillbaka hela dagen i ett litet minidrev, tjoat och visslat. Vad skulle jag ha gjort utan er, ni är bäst.
Jag tycker att dagen förflöt otroligt bra, ibland kan det bli lite väntetid men med 137 anmälda så får man kanske få se till att ha en extra kopp kaffe eller dylikt till hands och njuta av solen och sällskap eller inte. Någon hade en bok med sig såg, så himla smart.
Vädret som var en mindre mardröm på lördagen blev underbar tills på söndagen. Lite tur ska man väl ha.
Det var roligt att se alla fantastiska hundar i alla klasser, det var också roligt att se alla härliga förare.
Efter dagens arbete så hade vi rutansvariga + domare möjlighet till att bli bjudna på en bit mat och diskutera igenom dagen tävling. Blev det som vi planerade, vad kan vi göra bättre tills nästa gång.
Jag är glad för möjligheten att vara med och vara funktionär så att så många som möjlighet kan starta och jag blir ödmjuk inför alla prov och tävlingar för att jag vet vilket enorm apparat som ligger bakom för att man ska kunna ro iland med det hela.
Troligtvis blir det väl ett WT på Lidingö även nästa år och jag hoppas få jag får fortsatt förtroende att vara med.
torsdag 5 april 2012
Då är Påsken igång
men det blir en lugn en. Njuta av ledighet, lite familj och lite gott i mat och godisväg. Känns ganska så bra.
Imorse mötte jag upp med Annika och Zingo. Vi åkte till Ursvik för promenad och lite träning.
Vi la upp ett sök i fårhagen där hundarna fick jobba på och sen lite skogsmarkeringar.
På promenaden visste inte Zingo riktigt vad hon skulle göra av sig själv, hon for som ett kula i ett flipperspel, jätteglad. Gem är i höglöpet. Fixade söket bra men har lite annat i tankarna också. Disa har ganska precis gått ur sitt höglöp och som Zingo njuter mycket av livet.
Det var gott att ta skogprommisen idag eftersom vädret har varit underbart idag, det ska visst bli värre nu till helgen.
Igår onsdag körde vi vår veckliga träning på Lidingö. Geminigruppen tränade på upplägget i en av rutorna som vi ska ha på Lidingös working test.
De fick börja med öppenklass upplägget och vi skrattade alla och sa att det var nog tur att ingen av oss får starta, för det gick sisådär.
Efter vi provat på öppenklassen provade vi på elitupplägget i samma ruta. Där gick det faktiskt ganska bra för min Gem.
Jag önskar att jag själv skulle kunna få starta någongång på Lidingö men det krävs så många funkisar för att få ett prov/tävling att gå runt att jag faktiskt är glad för möjligheten att kunna få hjälpa till.
Imorse mötte jag upp med Annika och Zingo. Vi åkte till Ursvik för promenad och lite träning.
Vi la upp ett sök i fårhagen där hundarna fick jobba på och sen lite skogsmarkeringar.
På promenaden visste inte Zingo riktigt vad hon skulle göra av sig själv, hon for som ett kula i ett flipperspel, jätteglad. Gem är i höglöpet. Fixade söket bra men har lite annat i tankarna också. Disa har ganska precis gått ur sitt höglöp och som Zingo njuter mycket av livet.
Det var gott att ta skogprommisen idag eftersom vädret har varit underbart idag, det ska visst bli värre nu till helgen.
Igår onsdag körde vi vår veckliga träning på Lidingö. Geminigruppen tränade på upplägget i en av rutorna som vi ska ha på Lidingös working test.
De fick börja med öppenklass upplägget och vi skrattade alla och sa att det var nog tur att ingen av oss får starta, för det gick sisådär.
Efter vi provat på öppenklassen provade vi på elitupplägget i samma ruta. Där gick det faktiskt ganska bra för min Gem.
Jag önskar att jag själv skulle kunna få starta någongång på Lidingö men det krävs så många funkisar för att få ett prov/tävling att gå runt att jag faktiskt är glad för möjligheten att kunna få hjälpa till.
tisdag 27 mars 2012
Rosöga
Madde, Marie, Mirre och jag träffades på Rosöga för en två timmars träning för Lena BK.
Jag hade önskat mig en träning i A-provsanda, en lik som jag gick med Gemini förra året.
Idag var det Disa som skulle få träna på Rosögas marker. Markerignar och dirigeringar jobbade vi med i olika terränger.
Jag är så nöjd med henne, hon stärker mitt självförtroende och jag lär mig mer mer.
Idag åkte jag hem med tankar om att läsa terrängen, försöka se svårigheterna (det är inte bara vind och störningar utan allt det andra också), handla hunden så långt som möjligt (att hon inte försvinner bakom något och att jag tappar henne) mot målet där det är möjligt.
Sen känner jag att jag behöver vässa till stoppsignalen något mer + allt det andra.
Det har varit en jätterolig dag tillsammans med de andra tjejerna och deras hundar.
Jag hade önskat mig en träning i A-provsanda, en lik som jag gick med Gemini förra året.
Idag var det Disa som skulle få träna på Rosögas marker. Markerignar och dirigeringar jobbade vi med i olika terränger.
Jag är så nöjd med henne, hon stärker mitt självförtroende och jag lär mig mer mer.
Idag åkte jag hem med tankar om att läsa terrängen, försöka se svårigheterna (det är inte bara vind och störningar utan allt det andra också), handla hunden så långt som möjligt (att hon inte försvinner bakom något och att jag tappar henne) mot målet där det är möjligt.
Sen känner jag att jag behöver vässa till stoppsignalen något mer + allt det andra.
Det har varit en jätterolig dag tillsammans med de andra tjejerna och deras hundar.
måndag 26 mars 2012
Måndag
Måndag morgon förra veckan när jag slutade jobbet kände jag att jag hade en förkyldning på gång. Nu har förkyldningen hållt i sig en vecka med hosta täppt näsa till och från. En envis rackare.
Jag blir uttråkad när jag är sjuk. De första dagarna orkar jag inte någonting, inte läsa, inte lösa korsord inte surfa runt på datorn. Wordfeud har dock piggat upp mig lite.
När det värsta var över men hosta och snörvel fortfarande vilade över mig så har jag tagit några lugna promenader, tränat hundarna lite här hemma. Lite andra hemarbeten har jag gjort såsom städat ur kylskåpet och frysen. Nu är det en fröjd att öppna dom dörrarna.
Anders for till landet över dagen idag. Han plockade med sig Disa. Gemini fick ensamtid med sin matte och vi åkte till Ulriksdals handelsträdgård, promenerade med gamla vännen Anna och hennes vuxna dotter Lina. Sen åt vi deras goda vegetariska buffé tillsammans med ännu en god vän till Anna. Så idag har jag pussat på två stycken chuihaha......hur sjutton stavar man till den rasen.....så söta så söta och charmiga.
Imorgon far det iväg till Rosöga och ett par timmars träning med Lena BK. Madde, Marie och Mirre hänger på. Det ska blir riktigt roligt. Det är Disa som ska få en genomgång i morgon och efteråt så kör jag Gemini lite själv. Kul, kul
Jag blir uttråkad när jag är sjuk. De första dagarna orkar jag inte någonting, inte läsa, inte lösa korsord inte surfa runt på datorn. Wordfeud har dock piggat upp mig lite.
När det värsta var över men hosta och snörvel fortfarande vilade över mig så har jag tagit några lugna promenader, tränat hundarna lite här hemma. Lite andra hemarbeten har jag gjort såsom städat ur kylskåpet och frysen. Nu är det en fröjd att öppna dom dörrarna.
Anders for till landet över dagen idag. Han plockade med sig Disa. Gemini fick ensamtid med sin matte och vi åkte till Ulriksdals handelsträdgård, promenerade med gamla vännen Anna och hennes vuxna dotter Lina. Sen åt vi deras goda vegetariska buffé tillsammans med ännu en god vän till Anna. Så idag har jag pussat på två stycken chuihaha......hur sjutton stavar man till den rasen.....så söta så söta och charmiga.
Imorgon far det iväg till Rosöga och ett par timmars träning med Lena BK. Madde, Marie och Mirre hänger på. Det ska blir riktigt roligt. Det är Disa som ska få en genomgång i morgon och efteråt så kör jag Gemini lite själv. Kul, kul
fredag 16 mars 2012
En helg på Limmerhult
Erik, Göran, Disa, Gemini, Ellen & Olle
Fredag förra veckan packade jag in mig själv och hundrna och for ner till Limmerhult.
Det är något speciellt att sätta sig i bilen och känna att man har en hel helg framför sig av goda vänner och hundträning.
Det här var årets första träff som Cinna och Calle ordnar.
Tre stycken var sjuka, Marie med Lykka, Anna med Tosse och sen Per som tagit öve Herrman. Dom var saknade alla tre.
Geminis syster & Disas mamma Ellen
Lördag och söndag tränade vi hela dagarna med avbrott för lunch.
Vi delade oss i två grupper. Cina hade hand om den ena och Calle den andra, sen bytte vi.
Tecken och signaler och markeringar med fokus på harmoni mellan hund och människa jobbade vi på.
Disa, en av två tikar har bra tyck i sig med hennes bröder har än mer fart och fläkt. Härliga hundar.
Olle
Disa fick träna för- och eftermiddag vilket inneba att Gemini fick sitta inne och längta.
När vi körde de äldre hundarna på sena eftermiddagen la Calle upp träningen. Det här är han så himla bra på.
Flera dirigeringsmål var utlagda och sen körde vi walk up med markeringar, störningar mm mm.
Gemini var riktigt på hugget och det var en fröjd att få jobba ihop med henne. Hon markerade galant och tog dirigeringarna väl. Jag var så glad efter det passet med henne.
Disa
Söndagens övningar hos Calle var att gå på rad på en slinga och få de tuffaste markeringarna. Man märker att hundarna gillar den här utmaningen + att dom känns viktiga att få så att ungdomarna får en chans att lära sig att ligga i när markeringarna inte är självklara.
Inte en enda signal på pipan använde vi under den här träningen. Gick det inte vägen ropade vi in våra hundar och så fick nästa hund ta markeringen.
sötaste Gemini
Hos Cinna fortsatte vi med tecken och signaler och inte glömma närsökssignalen.
Ju mer man tränar förstår man hur viktigt det är att ha dessa grunder väl inlärda (sen gäller det att vara en sån duktig lärare till sin hund också..det är väl där skon klämmer)
Pappa, morfar, Kungen Göran
Bara denna myspellen kan visa upp ett sån dryg look
Jag stannade tills på måndag eftermiddag.
Cinna och jag körde ett kort pass med soldrakarna Olle & Disa och efteråt systrarna sjörövare Ellen & Gem.
Pratade, promenerade och hade det allmänt trevligt.
Igen ett tack till Cinna och Calle som finns för oss och fixar och donar.
Kul var det också att träffa
Marie och Aoife
Johanna och Sting
AnnMarie och Blaze
Mats och Norah
Mia och Sako
Snart så syns vi igen
onsdag 7 mars 2012
Sol och blåst
Man kan bli lite lurad när man sitter inne och solen skiner varmt på en genom fönstret. Det är bra kallt i luften och när blåsten tar i så känns det i kinderna.
Jag bor i min gamla röda dunjacka. Den är stor och inte speciellt snygg men den håller mig varm dagar som denna.
Det ligger isfläckar kvar lite här och där men det mesta är borta och det känns magiskt att träna hund på barmarken.
Idag körde vi en hund i taget på ett ängsök medans de andra hundarna fick olika markeringar.
Jag tycker nog att Disas grupp gjorde ett bättre jobb än Geminis. Gemini var på bra humör och jobbade visst på men Disa hade ett mycket bättre sökmönster idag. Alla hundarna var lite rostiga eftersom de inte kört på sök på bra länge.
Man blir alltjämt påmind om att all träning är färskvara.
Jag bor i min gamla röda dunjacka. Den är stor och inte speciellt snygg men den håller mig varm dagar som denna.
Det ligger isfläckar kvar lite här och där men det mesta är borta och det känns magiskt att träna hund på barmarken.
Idag körde vi en hund i taget på ett ängsök medans de andra hundarna fick olika markeringar.
Jag tycker nog att Disas grupp gjorde ett bättre jobb än Geminis. Gemini var på bra humör och jobbade visst på men Disa hade ett mycket bättre sökmönster idag. Alla hundarna var lite rostiga eftersom de inte kört på sök på bra länge.
Man blir alltjämt påmind om att all träning är färskvara.
fredag 2 mars 2012
Skogspromenad & Kexbak
Det finns dagar då man har energi att göra lite mer än vanligt. Idag är en sån dag. Ett val stod jag inför - gympapass klockan 11.00 eller åka till Ursvik med hundarna. Valet var inte så svårt en dag som denna.
En tvätt slängdes in i maskinen, packade in hundarna i bilen, körde till verkstan där de tvättar min bil. Lämnade den där och fick låna ägarens ena bil till Ursvik. Halkade omkring och bannade mig själv att jag glömde ta med broddarna från min bil.
Hundarna, speciellt Disa, for som en tok över stock och sten....precis som om hon aldrig kommer ut.....
Gemini ska nog börja löpa inom kort för hon höll sig lite mer bakom mig..orkade liksom inte springa och busa med systerdottern.
Vi tränade lite och då var det mer fart i Gemsan och Disa är det alltid fart i. Henne får man vara lite mer bestämd med att hon ska sitta där hon sitter medans Gem hämtar in sin apport.
Skönt var det iallafall att vara i skogen och på ängarna. Två personer såg jag på hela turen förutom några dagisbarn med fröknar precis vid Ursviks "början".
Sen var det tillbaka till verkstan för att hämta min nytvättade bil...åhhhhhhhhhhh, vad det är underbart.
Shopping på IcaMaxi, hem prata med trevligaste grannen innan jag kom upp med alla saker. Och nu ligger den sista plåten med hundkex i ugnen.
Lite mer ska jag hinna med innan det är dags att åka till jobbet.
Det känns liksom som en ganska bra dag....och hundarna väntar på sina goda kex, recept som jag fått från goa Cinna.
En tvätt slängdes in i maskinen, packade in hundarna i bilen, körde till verkstan där de tvättar min bil. Lämnade den där och fick låna ägarens ena bil till Ursvik. Halkade omkring och bannade mig själv att jag glömde ta med broddarna från min bil.
Hundarna, speciellt Disa, for som en tok över stock och sten....precis som om hon aldrig kommer ut.....
Gemini ska nog börja löpa inom kort för hon höll sig lite mer bakom mig..orkade liksom inte springa och busa med systerdottern.
Vi tränade lite och då var det mer fart i Gemsan och Disa är det alltid fart i. Henne får man vara lite mer bestämd med att hon ska sitta där hon sitter medans Gem hämtar in sin apport.
Skönt var det iallafall att vara i skogen och på ängarna. Två personer såg jag på hela turen förutom några dagisbarn med fröknar precis vid Ursviks "början".
Sen var det tillbaka till verkstan för att hämta min nytvättade bil...åhhhhhhhhhhh, vad det är underbart.
Shopping på IcaMaxi, hem prata med trevligaste grannen innan jag kom upp med alla saker. Och nu ligger den sista plåten med hundkex i ugnen.
Lite mer ska jag hinna med innan det är dags att åka till jobbet.
Det känns liksom som en ganska bra dag....och hundarna väntar på sina goda kex, recept som jag fått från goa Cinna.
onsdag 15 februari 2012
Onsdag igen
Idag fick Disa bekänna färg och köra dubbla pass. Hon klarade av det med bravur men nu är hon ganska trött här hemma, njuter av att sova bland kuddarna i soffan....hon tiggde inte ens mat av husse.
De flesta övningarna gick väldigt bra för henne, hon gjorde rätt hela tiden. När hon väl strulade till det vid en övning så såg vi på det som något positivt så att vi kunde korrigera och göra om och göra rätt. Det är ju där man lär sig något.
Markeringar i snön var också en bra träning idag, att behöva vara noga med sitt markeringsarbete och att ligga i.
Var är det man säger, det finns inget dåligt väder.....
De flesta övningarna gick väldigt bra för henne, hon gjorde rätt hela tiden. När hon väl strulade till det vid en övning så såg vi på det som något positivt så att vi kunde korrigera och göra om och göra rätt. Det är ju där man lär sig något.
Markeringar i snön var också en bra träning idag, att behöva vara noga med sitt markeringsarbete och att ligga i.
Var är det man säger, det finns inget dåligt väder.....
söndag 12 februari 2012
Dags att byta bandage
När Emilie, sjukvårdaren, la bandaget på Gemini så var Gem halvt borta.
Idag var det dags för mig att byta det för första gången, det gick inte lika snabbt och galant som när Emilie la det men det ser ok.
Jag är bara så glad över hur fantastiskt snäll hunden är. Hon ligger lugnt på rygg och inväntar sin behanling, hon tycker inte att det är roligt men skulle aldrig hålla på att tjafsa.
Gem hade säkerligen hoppats på att bli av med bandaget och slippa hoppa på tre ben men så blev ju inte fallet. Ca en vecka ska hon ha det på för att skydda pulpan som ligger blottad.
På onsdag får hon hoppa över träningen och Disa skall få visa upp sitt huvuds uthållighet. Två pass ska hon få köra men visst får hon en paus mellan passen.
Idag var det dags för mig att byta det för första gången, det gick inte lika snabbt och galant som när Emilie la det men det ser ok.
Jag är bara så glad över hur fantastiskt snäll hunden är. Hon ligger lugnt på rygg och inväntar sin behanling, hon tycker inte att det är roligt men skulle aldrig hålla på att tjafsa.
Gem hade säkerligen hoppats på att bli av med bandaget och slippa hoppa på tre ben men så blev ju inte fallet. Ca en vecka ska hon ha det på för att skydda pulpan som ligger blottad.
På onsdag får hon hoppa över träningen och Disa skall få visa upp sitt huvuds uthållighet. Två pass ska hon få köra men visst får hon en paus mellan passen.
fredag 10 februari 2012
Veterinärsdags
Imorse när jag skulle klippa Gems klor kinkade hon vid ena tassen.
Den såg inte riktigt bra ut så ett samtal till Veterinär Annika och vips var vi där.
I väntrummet i väntan på vår tur och att Gem skulle somna till, hade Vet Annika och hennes skötare Emilie fullt upp med diverse sjukdomar.
En katt som det inte var riktigt ok med, en nakenhund som troligtvis hade någon slags tumör, en hund som skulle kloklippas, en annan som skulle vaccineras och ännu en annan gammal schäfer som skulle få göra sin sista resa.
När Boy, som Schäferna hette, kom in gammal och halt och muskelfattig kom jag att tänka på Tess. Hur tuff man än är när man står där innan så är det bra jobbigt när det är slut. Jag hade svårt att hålla mina tårar tillbaka när de gick in med hunden i rummet för att säga hejdå för sista gången.
Djuren väcker många känslor hos en, hur jobbigt det än är att ta bort dom så har man så många härliga år med dom som väger upp allt annat.
Gem fick idag iallafall göra ett ingrepp i klon, ta bort den med andra ord. Nu går hon med ett stort bandage och är inte sådär jättelycklig. När det smärtstillande släpper får vi se hur hon mår, kanske behöver hon något smärtstillande....vi får se.
Den såg inte riktigt bra ut så ett samtal till Veterinär Annika och vips var vi där.
I väntrummet i väntan på vår tur och att Gem skulle somna till, hade Vet Annika och hennes skötare Emilie fullt upp med diverse sjukdomar.
En katt som det inte var riktigt ok med, en nakenhund som troligtvis hade någon slags tumör, en hund som skulle kloklippas, en annan som skulle vaccineras och ännu en annan gammal schäfer som skulle få göra sin sista resa.
När Boy, som Schäferna hette, kom in gammal och halt och muskelfattig kom jag att tänka på Tess. Hur tuff man än är när man står där innan så är det bra jobbigt när det är slut. Jag hade svårt att hålla mina tårar tillbaka när de gick in med hunden i rummet för att säga hejdå för sista gången.
Djuren väcker många känslor hos en, hur jobbigt det än är att ta bort dom så har man så många härliga år med dom som väger upp allt annat.
Gem fick idag iallafall göra ett ingrepp i klon, ta bort den med andra ord. Nu går hon med ett stort bandage och är inte sådär jättelycklig. När det smärtstillande släpper får vi se hur hon mår, kanske behöver hon något smärtstillande....vi får se.
torsdag 9 februari 2012
Onsdagsträning
Efter tre nätters jobb, inte tuffare än vanligt men onsdagmorgon var jag bra trött.
Skulle åka iväg till 10.00 träningen men blev fast i fåtöljen och kunde inte förmå mig att ta mig upp därifrån. Slog en signal till bästa Ingela och frågade om jag kunde köra Gemini på eftermiddagen istället för förmiddagen vilket gick bra.
Ett par timmars sömn gjorde susen, sen var jag fit for fight att köra Gem och Disa.
Idag tränade vi lite på stoppsignal, närsök,ut och markeringsarbete.
Det vi diskuterade när det iallafall gäller mina hundar är att när de inte för som jag vill är för att de inte kan övningen. De förstår inte till 100% vad tex närsök är eller att ut är RAKT ut från deras plats.
Det är bara att backa lite i träningen och göra saker och ting tydligare.
Härligt är iallafall att ha arbetsvillliga och glada hundar som vill samarbeta med sin förare och som gör sitt bästa.
Jag blir så glad av dom.
Skulle åka iväg till 10.00 träningen men blev fast i fåtöljen och kunde inte förmå mig att ta mig upp därifrån. Slog en signal till bästa Ingela och frågade om jag kunde köra Gemini på eftermiddagen istället för förmiddagen vilket gick bra.
Ett par timmars sömn gjorde susen, sen var jag fit for fight att köra Gem och Disa.
Idag tränade vi lite på stoppsignal, närsök,ut och markeringsarbete.
Det vi diskuterade när det iallafall gäller mina hundar är att när de inte för som jag vill är för att de inte kan övningen. De förstår inte till 100% vad tex närsök är eller att ut är RAKT ut från deras plats.
Det är bara att backa lite i träningen och göra saker och ting tydligare.
Härligt är iallafall att ha arbetsvillliga och glada hundar som vill samarbeta med sin förare och som gör sitt bästa.
Jag blir så glad av dom.
onsdag 1 februari 2012
Lilla Disa blir idag 3 år
Min lilla prinsessa blir idag 3år
Grattis till henne, hennes syster och alla hennes bröder
Tack till Cinna och Calle för erat förtroende att gå äga henne
lördag 28 januari 2012
Äntligen ledig
en skön känsla varje gång långledigheten börjar.
Lite hund, lite förälder, lite städ, lite sy och sticka, lite träning, lite av varje med andra ord som gör livet underbart bjuder den här veckan på.
Efter år av uppehåll har jag börjat lite smått med att sy, sticka och virka. Är inge duktig på något av det, men det är himla roligt att få använda mina händer och skapa lite i lugnan ro.
Idag promenerade jag med hundarna ner till centrum och till garnaffären. De som jobbar där är duktiga och trevliga så jag lägger gärna ner några extra kronor på deras lilla företag för deras service och vänlighet.
Idag kom jag hem med nya mönster, nya garner och virknålar.
Hundarna som man får ta med in i den lilla butiken ligger snällt och väntar på mig. Kunderna kommer och går och medans jag botaniserar bland mönster, garn, tråd mm mm ligger Gem och Disa helt lugnt och bara är, de lyfter knappt på huvudet när dörren öppnas och stängs.
Så lätt det är att ha hund när dom är på det här viset. Lycka att kunna ta med dom överallt (där de får vara med) och kunna uppföra sig på det här sättet..
Lite hund, lite förälder, lite städ, lite sy och sticka, lite träning, lite av varje med andra ord som gör livet underbart bjuder den här veckan på.
Efter år av uppehåll har jag börjat lite smått med att sy, sticka och virka. Är inge duktig på något av det, men det är himla roligt att få använda mina händer och skapa lite i lugnan ro.
Idag promenerade jag med hundarna ner till centrum och till garnaffären. De som jobbar där är duktiga och trevliga så jag lägger gärna ner några extra kronor på deras lilla företag för deras service och vänlighet.
Idag kom jag hem med nya mönster, nya garner och virknålar.
Hundarna som man får ta med in i den lilla butiken ligger snällt och väntar på mig. Kunderna kommer och går och medans jag botaniserar bland mönster, garn, tråd mm mm ligger Gem och Disa helt lugnt och bara är, de lyfter knappt på huvudet när dörren öppnas och stängs.
Så lätt det är att ha hund när dom är på det här viset. Lycka att kunna ta med dom överallt (där de får vara med) och kunna uppföra sig på det här sättet..
fredag 20 januari 2012
Två taggade hundar
Förmiddagen har gått i städningens tecken.
Men eftermiddagen har gått i hundarnas tecken. När jag var klar hemma drog vi till skogs med några dummies.
Hundarna och jag spenderade den mesta träningstiden i en av fårhagarna ute i Ursvik. Långa dirigeringar, höger/vänster, igenom staketöppning. Hundarna jublade över kylan och över att få jobba. Disa hade lite svårt för att sitta still när Gemini var på väg in med sin apport, hon sprang ut för att möta henne och var jätteglad.
Idag fokuserade jag inte träningen på hennes busstreck utan annat, jag ville inte hålla på att bråka med dom.
Det är så kul att jobba med dom nu. Gemini kan ibland tycka att hon ska bestämma lite. När jag ville att hon ska gå på en apport hände det att hon hade en annan i åtanke och det gällde för mig att lösa situationen så att hon fattade att det var en större vinst att lyssna på mig. Mest envis gäller.
Disa har ganska naturligt fina linjer och det känns fantastiskt att köra en sån' hund.
Under vår promenad träffade vi på en del hundägare och det känns roligt att få komplimanger för sina hundar. Allt från att de är sååå fina till att de verkar lugna och ordningsamma. Jag myser inom mig för jag tycker ju att de är två härliga individer.
Som vanligt efter en dag som denna så njuter hundarna av ett varsit tuggben i sina biabäddar och ett lugn infinner sig här hemma.
Men eftermiddagen har gått i hundarnas tecken. När jag var klar hemma drog vi till skogs med några dummies.
Hundarna och jag spenderade den mesta träningstiden i en av fårhagarna ute i Ursvik. Långa dirigeringar, höger/vänster, igenom staketöppning. Hundarna jublade över kylan och över att få jobba. Disa hade lite svårt för att sitta still när Gemini var på väg in med sin apport, hon sprang ut för att möta henne och var jätteglad.
Idag fokuserade jag inte träningen på hennes busstreck utan annat, jag ville inte hålla på att bråka med dom.
Det är så kul att jobba med dom nu. Gemini kan ibland tycka att hon ska bestämma lite. När jag ville att hon ska gå på en apport hände det att hon hade en annan i åtanke och det gällde för mig att lösa situationen så att hon fattade att det var en större vinst att lyssna på mig. Mest envis gäller.
Disa har ganska naturligt fina linjer och det känns fantastiskt att köra en sån' hund.
Under vår promenad träffade vi på en del hundägare och det känns roligt att få komplimanger för sina hundar. Allt från att de är sååå fina till att de verkar lugna och ordningsamma. Jag myser inom mig för jag tycker ju att de är två härliga individer.
Som vanligt efter en dag som denna så njuter hundarna av ett varsit tuggben i sina biabäddar och ett lugn infinner sig här hemma.
onsdag 18 januari 2012
Onsdag och träning
Jag var lite trött i morse någon timma efter jobbet när jag satte mig i bilen för att åka på hundträningen. Men väl ute på Lidingö så försvann min trötthet.
Den kyla som var i luften under dagen piggade på hundarna ordentligt.
Gemini jobbade med stor glädje under hennes pass idag, bra fokuserad. Jag blir så himla lycklig av att jobba med henne.
Disa skötte sig exemplariskt också. Jag blir himla glad av att jobba ihop med henne också.
Långa markeringar som blev till dirigeringar. Springa långt och snabbt över ängarna var en höjdare för dogsen. Och för mig att jobba på att minnas nedslagen. Jag är långt från kanon men blir bättre och bättre. Det är ju kul att känna att det inte bara är hundarna som blir duktigare utan även jag själv.
Det börjar bli dags att fundera på vilka prov man ska anmäla sig till under året + att planera in Searoverträff, Geminiträff, Limmerhultträff mm mm.
Känns spännande.
Den kyla som var i luften under dagen piggade på hundarna ordentligt.
Gemini jobbade med stor glädje under hennes pass idag, bra fokuserad. Jag blir så himla lycklig av att jobba med henne.
Disa skötte sig exemplariskt också. Jag blir himla glad av att jobba ihop med henne också.
Långa markeringar som blev till dirigeringar. Springa långt och snabbt över ängarna var en höjdare för dogsen. Och för mig att jobba på att minnas nedslagen. Jag är långt från kanon men blir bättre och bättre. Det är ju kul att känna att det inte bara är hundarna som blir duktigare utan även jag själv.
Det börjar bli dags att fundera på vilka prov man ska anmäla sig till under året + att planera in Searoverträff, Geminiträff, Limmerhultträff mm mm.
Känns spännande.
onsdag 11 januari 2012
Alla fina barn
Eftersom jag inte ville gratta någon speciell av Geminis barn här för en tag sedan så kände jag att jag ville gå in på HUNDDATA för att kolla in allt fint dom har gjort tillsammans, ägarna och deras hundrar.
Jag kan inget annat säga att det värmer mitt hjärta att se och höra att det går bra och att alla verkar nöjda med sina fyrbenta vänner.
Seamus
SVCh
B-prov 1Nkl
Aengus (Harry)
Lydnad LP II
Bruks LKl spår Uppflyttad
B-prov 1HP Nkl
Viltspår godkänt Anlagsprov
Colum(Cool)
B-prov 1Ökl
KKL godkänt
Aoife
B-prov 1HP Ökl
KKL godkänt
Norah
B-prov 1Ekl
KKL godkänt
(startat på A-prov)
Nimh (Vila)
SVCh
B-prov 1Ökl
Bruks spår HKl uppflyttad
Enya (Vilja)
Viltspår godkänt anlagsprov
Lydnad kl1 181p
Bruks spår anlag uppflyttad
B-prov 1Nkl
Keela
KKL godkänt
A-prov ekl 1+2+1cert+2
B-prov Ökl 1
Dom andra två herrarna Bartley (Scott) och Killian hoppas jag förgyller tillvaron i deras hem med diverse roliga påhitt.
Onsdagsträning
Härligt när onsdagen kommer. När jag packar en lättare lunch till mig, plockar med diverse kläder, dummies etc för en hel dag på Lidingö.
Idag kändes nästan som en blåsig tidig vårdag. Solen visade sig på sin bästa sida mellan varven. Blåsten ville också visa vad han gick för och tog i ibland men inte värre än att det var helt ok att träna hundarna.
Vi fortsätter med våra markeringsövningar. Idag fick vi inte säga ett knyst till varandra. Det gällde att minnas var alla fyra apporterna föll och plocka in den som Ingela bestämde att just du skulle ta. Fick du inte in det så skickades en annan hund på den.
För mig är det supernyttigt att memorera apporterna, det är inte alltid det lättaste. Sen att använda sig av vinden, göra tydliga skick och allt annat som ingår när det gäller att handla en hund.
När jag var kastare så lyckades jag med att kasta upp en av mina egna dummies högt upp i en tall. Under lunchen så gick jag, Ulla och Monica ner för att försöka få ned den. Efter ett antal missar fick jag till slut ned den med en annan dummie. Innan jag fick ned den var mina hundar väldigt behjälpiga till att plocka upp dummien och komma in med den, där jag stod på ett picknickbord, för att lämna av den till mig för nya kast. De trodde nog att det här var någon slags ny dummieträning, kul hade dom med snabba inleveringar.
Jag kan inget annat säga att det värmer mitt hjärta att se och höra att det går bra och att alla verkar nöjda med sina fyrbenta vänner.
Seamus
SVCh
B-prov 1Nkl
Aengus (Harry)
Lydnad LP II
Bruks LKl spår Uppflyttad
B-prov 1HP Nkl
Viltspår godkänt Anlagsprov
Colum(Cool)
B-prov 1Ökl
KKL godkänt
Aoife
B-prov 1HP Ökl
KKL godkänt
Norah
B-prov 1Ekl
KKL godkänt
(startat på A-prov)
Nimh (Vila)
SVCh
B-prov 1Ökl
Bruks spår HKl uppflyttad
Enya (Vilja)
Viltspår godkänt anlagsprov
Lydnad kl1 181p
Bruks spår anlag uppflyttad
B-prov 1Nkl
Keela
KKL godkänt
A-prov ekl 1+2+1cert+2
B-prov Ökl 1
Dom andra två herrarna Bartley (Scott) och Killian hoppas jag förgyller tillvaron i deras hem med diverse roliga påhitt.
Onsdagsträning
Härligt när onsdagen kommer. När jag packar en lättare lunch till mig, plockar med diverse kläder, dummies etc för en hel dag på Lidingö.
Idag kändes nästan som en blåsig tidig vårdag. Solen visade sig på sin bästa sida mellan varven. Blåsten ville också visa vad han gick för och tog i ibland men inte värre än att det var helt ok att träna hundarna.
Vi fortsätter med våra markeringsövningar. Idag fick vi inte säga ett knyst till varandra. Det gällde att minnas var alla fyra apporterna föll och plocka in den som Ingela bestämde att just du skulle ta. Fick du inte in det så skickades en annan hund på den.
För mig är det supernyttigt att memorera apporterna, det är inte alltid det lättaste. Sen att använda sig av vinden, göra tydliga skick och allt annat som ingår när det gäller att handla en hund.
När jag var kastare så lyckades jag med att kasta upp en av mina egna dummies högt upp i en tall. Under lunchen så gick jag, Ulla och Monica ner för att försöka få ned den. Efter ett antal missar fick jag till slut ned den med en annan dummie. Innan jag fick ned den var mina hundar väldigt behjälpiga till att plocka upp dummien och komma in med den, där jag stod på ett picknickbord, för att lämna av den till mig för nya kast. De trodde nog att det här var någon slags ny dummieträning, kul hade dom med snabba inleveringar.
måndag 9 januari 2012
Snö
en massa minusgrader och en blå himmel som skymtar fram ibland. Inte en helt fel dag framförallt för att snön ligger bara som ett tunnt, tunnt, tunnt täcke på marken. Alldeles lagom i för min smak.
Klädde på mig värsta vinterkläderna och fick snabbt plocka av mig den varma mössan för att svalka ner kroppen något.
Hundarna och jag tog en promenad i Ursvik där vi körde lite övningar. Gem och Disa var pigga och glada och mycket arbetsvilliga.
Disa ska upp i öppenklass på B-prov i år och när jag traskade i skogen gick jag och funderade lite på det och kom att tänka på att det vore kanske bra att lägga ett litet sök till damerna idag. Så det blev ett litet sök och sen körde jag dirigeringar som vanligt.
Nu är vi alla nöjda med den friska luften, det bra samarbete oss emellan och njuter av fika hemma. Hundarna smaskar på ett gott ben medans jag njuter av ett glas cola med tilltugg.
Klädde på mig värsta vinterkläderna och fick snabbt plocka av mig den varma mössan för att svalka ner kroppen något.
Hundarna och jag tog en promenad i Ursvik där vi körde lite övningar. Gem och Disa var pigga och glada och mycket arbetsvilliga.
Disa ska upp i öppenklass på B-prov i år och när jag traskade i skogen gick jag och funderade lite på det och kom att tänka på att det vore kanske bra att lägga ett litet sök till damerna idag. Så det blev ett litet sök och sen körde jag dirigeringar som vanligt.
Nu är vi alla nöjda med den friska luften, det bra samarbete oss emellan och njuter av fika hemma. Hundarna smaskar på ett gott ben medans jag njuter av ett glas cola med tilltugg.
söndag 8 januari 2012
ljusare
men inte så länge som man önskar sig.
Tog en eftermiddagsprommis i Ursvik med hundarna. Tänkte ta med några dummies men var glad att jag inte gjorde det för ganska snabbt under timmes promenaden hann det mörkna på en hel del i skogen.
Hundarna fick en promenad där de fick springa fritt och busa med varandra medans jag försökte hålla ett ganska snabbt tempo.....både på grund av mörkret men även att jag var ganska ensam där ute och det känns sådär roligt....eller man ska kanske känna att det är bättre än att någon udda filur dyker upp från ingenstans.
Fjompig..ja,det är jag nog när jag är själv med hundarna i mörkret.
Tog en eftermiddagsprommis i Ursvik med hundarna. Tänkte ta med några dummies men var glad att jag inte gjorde det för ganska snabbt under timmes promenaden hann det mörkna på en hel del i skogen.
Hundarna fick en promenad där de fick springa fritt och busa med varandra medans jag försökte hålla ett ganska snabbt tempo.....både på grund av mörkret men även att jag var ganska ensam där ute och det känns sådär roligt....eller man ska kanske känna att det är bättre än att någon udda filur dyker upp från ingenstans.
Fjompig..ja,det är jag nog när jag är själv med hundarna i mörkret.
onsdag 4 januari 2012
Första träningen 2012
Då har vi satt igång igen med Lidingöträningen.
Mannen här hemma har svårt att förstå att man av fri vilja står ute så gott som en hel dag i regn och rusk för att träna hundar.
Det ser nog tokigt ut för andra men för oss som har retriever glömmer bort ibland väder och vind när man ser hur hundarna är på hugget. De bryr sig verkligen inte om väder och vind.
Men visst är det skönt att komma hem i värmen efter en dag som denna, en känsla av välmående sprider sig i hela kroppen.
Idag på träningen traskade vi en lång slinga där vi varvade med att vara funktionär. Ett antal markeringar med förflyttningar som sen blir till dirigeringar.
Det är inte helt lätt att minnas nedslagsplatserna där terrängen var lite tätare. Men det är nyttigt speciellt för oss förare att försöka komma ihåg och sen skicka hunden till rätt ställe och samtidigt tänka på vinden .
Gemini med klasskompisar var riktigt på hugget och jobbade fint. Disas klass hade några mer spritt i benen än andra och tog bra med mark med dom när de for fram över tuvorna. Kul hade dom iallafall och tyckte nog att det var bra skoj att vara igång igen efter det korta uppehållet.
Mannen här hemma har svårt att förstå att man av fri vilja står ute så gott som en hel dag i regn och rusk för att träna hundar.
Det ser nog tokigt ut för andra men för oss som har retriever glömmer bort ibland väder och vind när man ser hur hundarna är på hugget. De bryr sig verkligen inte om väder och vind.
Men visst är det skönt att komma hem i värmen efter en dag som denna, en känsla av välmående sprider sig i hela kroppen.
Idag på träningen traskade vi en lång slinga där vi varvade med att vara funktionär. Ett antal markeringar med förflyttningar som sen blir till dirigeringar.
Det är inte helt lätt att minnas nedslagsplatserna där terrängen var lite tätare. Men det är nyttigt speciellt för oss förare att försöka komma ihåg och sen skicka hunden till rätt ställe och samtidigt tänka på vinden .
Gemini med klasskompisar var riktigt på hugget och jobbade fint. Disas klass hade några mer spritt i benen än andra och tog bra med mark med dom när de for fram över tuvorna. Kul hade dom iallafall och tyckte nog att det var bra skoj att vara igång igen efter det korta uppehållet.
måndag 2 januari 2012
tack för allt 2011
och välkommen 2012.
Hundmässigt har 2011 varit ett ganska lugnt år. Jag och hundarna fortsatte med våra onsdagsträningar på Lidingö. Det känns gott att ha en fast dag i veckan då man får köra igenom hundarna ordentligt.
Annars har vi haft den årliga träffen med Geminis "valpar" som börjar bli stora och göra fanstastiska framsteg.
Jag är glad för fina framgångar. Alla är så duktiga med hundarna och jag är mega imponerad av era färdigheter. Grattis till er alla, vågar inte nämna alla om jag mot förmodan skulle glömma någon. Jag är iallafall glad för er alla.
Vi själva har varit på den årliga Göranträffen på Limmerhult. Det är alltid lika trevligt och roligt på alla sätt och vis.
På Limmerhult med Cinna och Calle i spetsen har jag kunnat ta del av bra träning av och med Guy Bennet och Rita Kökney.
Några WT har vi startat på med hyfsade resultat.
B-proven med Gemini i elitklass är väl inte något jag kan skryta om i år men ett par har vi startat på iallafall och fått lite mer erfarenhet.
I år har vi även haft möjlighet att delta i några jakter tillsammans med ett gäng som är tryggt och juste. Tack för det.
Till slut fick Tess dryga 14 år avsluta sitt liv. Det gör alltid ont när man måste bestämma själv ett datum och visst våndas jag fortfarande ibland MEN jag vet att det var dags. Ett långt liv fick vi tillsammans med den speciella lilla damen. Tack.
Nu välkomnar jag 2012 och hoppas på ett spännande år.
Hundmässigt har 2011 varit ett ganska lugnt år. Jag och hundarna fortsatte med våra onsdagsträningar på Lidingö. Det känns gott att ha en fast dag i veckan då man får köra igenom hundarna ordentligt.
Annars har vi haft den årliga träffen med Geminis "valpar" som börjar bli stora och göra fanstastiska framsteg.
Jag är glad för fina framgångar. Alla är så duktiga med hundarna och jag är mega imponerad av era färdigheter. Grattis till er alla, vågar inte nämna alla om jag mot förmodan skulle glömma någon. Jag är iallafall glad för er alla.
Vi själva har varit på den årliga Göranträffen på Limmerhult. Det är alltid lika trevligt och roligt på alla sätt och vis.
På Limmerhult med Cinna och Calle i spetsen har jag kunnat ta del av bra träning av och med Guy Bennet och Rita Kökney.
Några WT har vi startat på med hyfsade resultat.
B-proven med Gemini i elitklass är väl inte något jag kan skryta om i år men ett par har vi startat på iallafall och fått lite mer erfarenhet.
I år har vi även haft möjlighet att delta i några jakter tillsammans med ett gäng som är tryggt och juste. Tack för det.
Till slut fick Tess dryga 14 år avsluta sitt liv. Det gör alltid ont när man måste bestämma själv ett datum och visst våndas jag fortfarande ibland MEN jag vet att det var dags. Ett långt liv fick vi tillsammans med den speciella lilla damen. Tack.
Nu välkomnar jag 2012 och hoppas på ett spännande år.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)