Viktor

Disas bror Viktor har startat på b-prov idag och kammat hem ett första pris tillsammans med husse Affe.

Stolta och glada för er är vi här hemma i Solna och önskar fortsatt framgång.

Soldraketräff

tjosan vad tiden går fort när man har kul.

Disas uppfödare ger oss valpköpare tillfälle till att utvecklas, vilken lycka för oss alla.

Vi är ett ganska tajt gäng där det finns rum för ris och ros och ifrågasättande som "hur tänker du nu"....och just den frågan kan man gott ställa sig ofta.

Cinna hade lagt upp en plan för att visa hur vi kan bygga upp olika platser och sen utveckla dom till oändlighet (nästan iaf) det är bara vår fantasi som sätter stopp.

Jag har känt att jag har utvecklats mycket under de här dagarna. Tack vare Calle som aldrig släpper ett problem och som ser till att jobba igenom dom. Cinna för hennes ständiga uppmärksamhet på hur vi kör hund (även Calles). Man kan inte fuska sig igenom några övningar inte....:-)

Även fast det var soldraketräff så körde jag ett par pass med Gemini. Hon var värdelös i fredags och jag funderade allvarligt om jag verkligen ska starta henne i elit i år men idag gick hon något bättre men men......

I bilen hem sov Gem och Disa som små prinsessor och lyfte inte på sina små huvuden förrän jag parkerade bilen hemma i Solna.

Limmerhult

Här sitter jag nere på Limmerhult....själv.....medans Cinna är på jobb men hon kommer nog snart.

Jag åkte iväg strax innan 6.30 imorse för Cinna och jag skulle hinna med både en ridtur och hundträning på förmiddagen. Men planerna blev raskt ändrade. En olycka mellan två lastbilar orsakade köer som heter duga. Istället för en behaglig resa på 2½ timme så tog det mig och hundarna 6 timmar att komma ner.

Jag var glad att jag hade min frukost, frukt, te och ett korsord i bilen för att hetsa upp sig var ingen mening. Jag hoppas bara att de två chaufförerna inte blev alltför skadade.

Nu som sagt sitter jag och hundarna här och det känns gott med lugnet och den vackra naturen utanför fönstret. Visst blir det lite hundträning i eftermiddag. Cinna, Annmari och jag kommer att köra våra fyrbenta och senare i ikväll kommer Marie från Göteborg upp med Disas syrra Lykka. Sushi och trevligt ska vi ha och imorgon bjuds på träff med Disas kullsyskon. Det ska bli kul......nu kommer Cinna, så trevligt.

onsdagsträning och regn

Det var strålande väder på morgonen och ett tag tänkte jag bara fara iväg med gympadojjor och nån tröja men mindes snabbt att meterologerna hade nämnt om att regnet skulle komma senare på dagen. Och visst kom det och då är man glad att man har stövlar och regäla regnkläder med sig.

Det har varit en bra dag. Nu känner jag mig ganska slut i huvudet för även vi förare får träna vårt huvud och vara med hela tiden på Ingelas träningar.

Idag körde vi sök och trippelmarkeringar med Geminigruppen och alla moment runt om detta. Var har jag hunden under fotgåendet, var tittar jag mm mm.

Det jag gladdes allra mest med Gemini idag var söket. Hon arbetade jättefint och med stor glädje.
Vi behöver träna upp trippelminnet lite mer men det kändes ok. Det roliga är att se utvecklingen vi gör tillsammans.

Disa och hennes grupp fick två halvknepiga enkelmarkeringar var och då var hon på hugget
sen fick de jobba på fotgående i eländig terräng, upp och ner över stock och sten för att sen få någon enstaka markering.

Det här tröttade ut henne märkte jag, sista apporten var hon inte alls lika "på". Nyttig träning för oss alla....jag blir också ganska slut i huvudet måste tilläggas.

driveträning

Idag har ett gäng Searoverhundar m förare lekt tillsammans.

Ingela höll i trådarna men alla hjälpte till. Hade tänkt köra båda hundarna men tänkte att det skadar inte att låta Disa sitta kvar i bilen och bara vara.

Gem fick sig en genomkörare x2. Redan på parkeringen visste hon att det var något roligt på gång och jag hade möjligheten att jobba med henne hela tiden och däremellan fick hon hämta en och annan apport.

Glad att Ingela tog intiativet till detta för det är stört omöjligt för en annan att kunna genomföra något liknade själv. Ett tjoande från ena hållet en massa skott och en och annan apport från apportkastare och pistol med kastre - full fart hela tiden.

Alla hundarna skötte sig mycket bra och jag tvivlar inte att Disa hade gjort det också men hon har framtiden för sig.

Kybacka och mocktrailträning

Bra när man är på landet, då är det inte allt för långt upp till Reine och Marie Hansson utanför Valbo.

Jag min tidsoptimist sa till mannen att jag kör nog upp på en ca ½ timme. Han höll inte med mig så jag fick starta lite tidigare och sen ha en tung högerfot på gaspedalen. I farten så missade jag förstås en avfart och svor för mig själv men det var bara att köra tillbaka och komma några minuter försent. Glad var jag att de inte hade börjat än - det är inte trevligt för de som fixar saker när deltagarna är sena.

Mocktrailsträning körde vi idag och det var några kända ansikten, flera flatmänniskor. Den som gjorde mig allra gladast var Pirjo. Pirjo lärde jag känna för en 10 år sen då vi hade valp från samma kull. Javas kull. Hennes Soya levde fortfarande och det var kul att höra.

Det var en riktigt rolig träning och man fick bekänna färg såsom förare och diciplinen man hade på sin hund.

Jag gjorde två dundertabbar själv. En markering som var längre än jag trodde. Gemini var på rätt väg men jag var envis och höll henne kortare och hon lydde. En annan var ännu en markering, en dubbel denna gång. De låg relativt nära varann och den först kastade skulle in. Jag tappade henne och sen körde hon eget race för hon siktade in sig på den sist kastade, som hon fann.

Så himla nyttig detta var för mig. Sen behöver linjerna bli bättre naturligtvis. Kul var det iallafall.

hösttermin

Precis så kändes det idag när jag åkte iväg till Lidingö. Idag onsdag så började vi höstens träning hos Ingela.

Tess tog mamma som vanligt och de tog en timmes promenad i sakta mak.

Matte,Gem och Disa fick börja höstens första pass med fotgående, markeringar och sök.

Frågan var; -"hur vill jag att bilden av hundens fotgående ska se ut?"
Hmm, inte som det såg ut idag iallafall.

Jaktlydnad blir mer och mer likt tävlingslydnad. Det är inget fel med det man märker att kraven på förarna och hundarna blir tuffare och tuffare kanske tack vare tävlingsmomenten som finns inom retrievervärlden. Retningen är nog något högre inom retrievervärlden än lydnadsvärlden tack vare skott som skjuts och dummiesar som kastas så det gäller att ha koll på sin hund och dess postition ;-)

Issjön

Plockade fram lite vilt igår. Kände att jag ville testa av Disa och det visade sig inte vara några problem att ta idag. Hon apporterade in och lämnade av fint i handen både på land och från vatten. Det känns skönt att inte behöva oroa sig för det.

Gemini ville också apportera vilt men fick det inte. I elitklassen används bara dummies nufötiden så det är dummies som gäller vid träning.

Gemini och jag får fortsätta att jobba på långa, raka dirigeringar både på vatten och land. Och jag behöver lära mig att se bättre, det är nog glasögon eller linser som gäller, där är en av mina akilles många hälar.

Imorgon är det dags för onsdagsträningarna ute på Lidingö igen, tänk så fort tiden har gått och det är dags att börja jobba igen efter dryga 3 veckors semester.

Tillbaka från Gagnef

Jag hade lite "ångest" veckan innan jag skulle till Skinners Cup i Gagnef, Dalarna. Inför varje station så knöt det till i magen men när jag väl körde Gemini så kändes det roligt.

En del skulle nog säga att dom inte hade varit nöjda med det resultat som jag fick i helgen men JAG är supernöjd med våran insats. Visst fick jag blåsa och styra, men Gemini var hörsam och laddad inför varje uppgift.

På lördagen skrapade vi ihop 73 poäng (16,16,4,18,19) och på söndagen 59 (3,16,12,12,16) i elitklass.

Rutorna var roliga. Uppläggen bra. Där det hade varit en dirigering ena dagen hade de ändrat till markeringar till andra dagen och vice versa, eller vid vattendirigering fick man ändra sändposition med en annan sorts störning än dagen innan.

Trevliga domare som dömde Laura Hill och Jane Fairclough från England, Ronald van der Hull från Holland och Janne och Birgitta Staflund från djupaste Småland.

Alla bakom tävlingen, arrangörerna, funktionärerna, märkägarna mm som sett till att alla har kunnat starta har måste man alltid vara tacksam till.

Mina reskamrater var Ulla W och Pia B. Glad att få åka och dela boende med dom under dagar två.

Reultat kan du finna på den här länken http://2dagars.gundogs.se/startsidan.html

Imorgon bär det av..

Ulla och Pia hämtar mig någon gång mitt på dan sen far vi upp till Dalarnas vackra landskap.

Alla mina stövlar (alla 2) gick sönder i år...hur kan det komma sig undrar jag?? Det har bara varit att öppna plånboken och investera i nya. Vågar inte åka på prov utan att se till att stövlar är med i packningen.

Blöt gör mig bara sur (ha, den var kul)

Ångest har jag fortfarande, vilket är löjligt. Ibland ska man vara som hundarna. Inte har de väl ångest över att få springa och leta efter en dummie uti markerna. De har nog bara kul. Nej, ångest ligger inte för hundarna inte utan det är något vi människor har tagit till oss.

Tuta och köra och ha kul. Se och lära och inspireras. Njuta av andra duktiga hundar och förare och sen ha ett par trevliga dagar med mina reskamrater. Och sen naturligtvis utmana mig själv. Som domarna brukar säga - det är samma hund du kom med som du har med dig hem.

Det känns lite tråkigt att jag Disa är i slutet av löpet för det hade varit jätteroligt att starta henne i nkl, men det får bli ett annat år.

Tillbaka...

Efter 4 dagar i Malmö och Köpenhamn så är man tillbaka till landet.

Gem och Disa var med och skötte sig som vanligt klanderfritt.

Tex när vi var ute och åt i Malmö på Stora Torget så låg de stilla utanför hela tiden, lugna, ointresserade av vad som hände runt dom. Ibland kom människor fram, retrievermänniskor som inte kunde låta bli att hälsa och hundarna hälsade lugnt tillbaka..måttligt intresserade.

Det är ljuvligt att ha hundar som bara är.

I Danmark fick de bli kvar hemma när vi gick på Ströget, i Nyhavn och när vi åkte och tittade in till Christiania.. Tur var väl det för det var sååå mycket människor på stan, de hade det bättre hemma i huset medans vi for runt.

Tess spenderade de 4 dagarna hos mamma. Jag har sagt det förr - tack för snälla mammor, dom är guld värda.

Tillbaka till landet och jag börjar lite smått få ångest över WT i Gagnef...jag undrar vad vi har där att göra men what the heck, det är väl bara att tuta och köra....eller....Gemini och jag, jag och Gemini i elitklass....hmmm

Rabies

Då var sprutorna tagna och blodprovet analyserat. Disa har också klarat "provet" och får nu åka utomlands.

Nu ska bara passen hämtas ut till Gem och Disa. Så småningom ska vi göra den låååånga ;-) resan ner till Danmark och hälsa på husses ena dotter. Tess kommer snällt att få stanna hemma med mamsen.

Vädret är kanske inte det roligaste nu när man har semester, man ligger precis inte i solstolen och löser korsord. Fördelen med detta väder (lite muligt och några droppar regn. Är iallafall tacksam att vi inte fått de värsta skyfallen som en del andra har fått i landet) är att det är perfekt för träning och motionerande för hundarna.

Gem mobbas av en del av mina såkallade vänner, de tycker att hon är tjock och blir kallad köttbulle. Jag, hennes matte, har fått lov att sätta henne på lite magrare foder och dra ner lite grann + att hon nu cykeltränas också för att få slut på detta mobberi.

Jag kan ju meddela att hon är lika glad och kärleksfull mot allt och alla trots mobbningen mot henne. Hon ser bortom vikt och utseende, hon ser minsann till allas hjärta. Fast det är klart mutar någon henne så är hon ju extra lättcharmad - hon är ju av rasen labrador och måste då leva upp till dess rykte.