Imorgon bär det av..

Ulla och Pia hämtar mig någon gång mitt på dan sen far vi upp till Dalarnas vackra landskap.

Alla mina stövlar (alla 2) gick sönder i år...hur kan det komma sig undrar jag?? Det har bara varit att öppna plånboken och investera i nya. Vågar inte åka på prov utan att se till att stövlar är med i packningen.

Blöt gör mig bara sur (ha, den var kul)

Ångest har jag fortfarande, vilket är löjligt. Ibland ska man vara som hundarna. Inte har de väl ångest över att få springa och leta efter en dummie uti markerna. De har nog bara kul. Nej, ångest ligger inte för hundarna inte utan det är något vi människor har tagit till oss.

Tuta och köra och ha kul. Se och lära och inspireras. Njuta av andra duktiga hundar och förare och sen ha ett par trevliga dagar med mina reskamrater. Och sen naturligtvis utmana mig själv. Som domarna brukar säga - det är samma hund du kom med som du har med dig hem.

Det känns lite tråkigt att jag Disa är i slutet av löpet för det hade varit jätteroligt att starta henne i nkl, men det får bli ett annat år.