Tack vare fina vänner, framför allt Marie D så vågade jag anmäla mig till den prestigefulla tävlingen,Eukanuba Competition 2014,utanför Uppsala.
Det här var Disas och min andra elitstart på ett Working Test. Den här tävlingen var bra mycket tuffare än Fjällnora . Den stora skillnaden på de två var att på Eukanuba var avstånden till alla dummisar betydligt längre på alla rutor.
Jag kände mig lugn och sansad hela dagen. Den största delen av dagen gick jag för det mesta själv. Det blev naturligt på det sättet för när jag blev klar med en ruta gick jag direkt vidare till nästa, fokuserad på mig och Disa. Det är jättetrevligt med alla människor men det känns naturligt att spendera mest tid med sin tävlingskompis, hunden.
Dagens målsättning var redan gjord, det var att ha anmält sig och det andra som blev under dagen var att se till att inte nolla på någon station.
Med startnummer 20 så hamnade jag i grupp 2. Vilket betydde att jag började på ruta 2.
Dagens rutor såg ut ungefär som jag försöker beskriva nedan.. Inga konstigheter, man såg hundarna tydligt, men det var lååånga avstånd. Ruta 1+2 var de svåraste rutorna.enligt domarna själva
Ruta 1
domare:
En lång dubbelmarkering på linje. Den först kastade och det var den korta skulle in först.
Disa spikade den första men den andra fick vi jobba lite på att få in
15/20 poäng
Ruta 2
domare:
En lång dirigering, över 100m. Först öppen mark,sen över något grenparti, fortsatt öppen mark fram till några träd med buskage framför som dummien låg i. Till vänster på väg till målet efter grenpartiet så var det en dunge och till höger en liten kulle.
Disa gick fint och rakt fram till och över grenpartiet sen ville hon dra sig mot dungen och sen lite till höger.
Fick jobba en hel del för att till slut få in dummien.
Jag tycker nog att hon löd ok på pipan och signalerna.
Domaren tyckte själv att det var en svår dirigering.
11 poäng
Ruta 3
domare: Linda
En dubbelmarkering. Fick hämtas in i vilken ordning man ville.
Den först kastade var över en stort dike i högt gräs. Nummer 2 kastad så att den hamnade lite ner i diket.
Disa börjar med nummer 2 och kommer relativt snabbt in med bytet, nummer 1 hamnar hon helt rätt från början men får inte nos på dummien och börjar jobba lite större för att sen komma tillbaka och hitta bytet.
poäng 17
Ruta 4
domare:
En dirigering med hopp över hinder med två skott.
Skytten står stilla skjuter mot dummiehållet och sen mot stora dike/bäcken hållet. Naturligtvis för att försvåra för hundarna att hoppa hindret.
När jag skickar Disa så vill hon dra ner mot diket, jag blåser ner henne två gånger och talar om att hon ska över hindret. vilket hon gör och sen får leta lite grann innan hon hittar dummien.
poäng 16 poäng
Ruta 5
domare: Lena Bratsberg-Karlsson
Skott mot dirigering och sen ett skott och kast. Dirigeringen ska in först
Här går hon riktigt bra, hon tar en liten lov både på dirigeringen och markeringen men hittar dom fint.
poäng 18
Jag är så nöjd med min hund
måndag 5 maj 2014
lördag 26 april 2014
Årets första tävling
Packade in hundarna i bilen och for iväg till Fjällnora.
Hade anmält både Gemini och Disa men tyvärr kom inte Gemini med på FRK östras WT.
Jag var iallafall tacksam över att jag och Disa kom med. Vi startade för första gången i elitklass så jag kände mig ganska ödmjuk inför dagens tävling.
Jag började på ruta 4 där vi skulle utföra ett linjetag utan någon retning som helst.
Jag skickade och tyckte att hon kändes lite tveksam i sin linje men tuffade på och väl ute på plats jobbade hon fint och fann sin dummie.
Domare Peter Wingård och poäng 16
Efter lunchrast och ganska lång väntan (det blir så ibland) startade vi på ruta 5, en dubbelmarkering med förflyttning mellan kasten.
Jag fick hjärnsläpp men inte Disa, tack och lov.
Först kastade skulle in först, inga problem. När jag sen skulle skicka på den andra pekade jag åtfanders men Disa hade full koll.
Domare Peter Flinck och poäng 19
Vidare till ruta 2, en dubbelmarkering i "skogen" Först kastade in först som var bra mycket kortare än den sist kastade.Gick galant som poängen avslöjade.
Domare Stig Persson och poäng 20
Ruta 1, markering och dirigering. Först kom skott och kast därefter talade domaren om vart jag skulle skicka Disa på dirigering, det blev en förlängd väntan på markeringen.
Även här gick hon som på räls.Jättefin dirigering av henne.
Domare Peder Damgaard och poäng 20
Sista rutan var nr 3, en dubbelmarkering med förflytting emellan, först kastad in först.
Gick jättebra men domaren hade önskat att jag inte skulle ha visat/nästan dirigerat så mycket. Hade önskat se mer av rent markeringsarbete. Jag själv är supernöjd.
Domare Per Sandberg och poäng 18
Vid prisutdelningen så hade jag inte en aning om mina eller någon annans poäng så när de ropade upp 3:e pristagaren med 91 poäng och 2:a pristagaren med 92 poäng så tänkte jag WOW.
När mitt startnummer sades och mitt namn med 93 poäng hamnade jag i en smärre chock.
Hurra va bra min härliga tik är.
Och tack för ett fint och trevligt prov.
Hade anmält både Gemini och Disa men tyvärr kom inte Gemini med på FRK östras WT.
Jag var iallafall tacksam över att jag och Disa kom med. Vi startade för första gången i elitklass så jag kände mig ganska ödmjuk inför dagens tävling.
Jag började på ruta 4 där vi skulle utföra ett linjetag utan någon retning som helst.
Jag skickade och tyckte att hon kändes lite tveksam i sin linje men tuffade på och väl ute på plats jobbade hon fint och fann sin dummie.
Domare Peter Wingård och poäng 16
Efter lunchrast och ganska lång väntan (det blir så ibland) startade vi på ruta 5, en dubbelmarkering med förflyttning mellan kasten.
Jag fick hjärnsläpp men inte Disa, tack och lov.
Först kastade skulle in först, inga problem. När jag sen skulle skicka på den andra pekade jag åtfanders men Disa hade full koll.
Domare Peter Flinck och poäng 19
Vidare till ruta 2, en dubbelmarkering i "skogen" Först kastade in först som var bra mycket kortare än den sist kastade.Gick galant som poängen avslöjade.
Domare Stig Persson och poäng 20
Ruta 1, markering och dirigering. Först kom skott och kast därefter talade domaren om vart jag skulle skicka Disa på dirigering, det blev en förlängd väntan på markeringen.
Även här gick hon som på räls.Jättefin dirigering av henne.
Domare Peder Damgaard och poäng 20
Sista rutan var nr 3, en dubbelmarkering med förflytting emellan, först kastad in först.
Gick jättebra men domaren hade önskat att jag inte skulle ha visat/nästan dirigerat så mycket. Hade önskat se mer av rent markeringsarbete. Jag själv är supernöjd.
Domare Per Sandberg och poäng 18
Vid prisutdelningen så hade jag inte en aning om mina eller någon annans poäng så när de ropade upp 3:e pristagaren med 91 poäng och 2:a pristagaren med 92 poäng så tänkte jag WOW.
När mitt startnummer sades och mitt namn med 93 poäng hamnade jag i en smärre chock.
Hurra va bra min härliga tik är.
Och tack för ett fint och trevligt prov.
onsdag 8 januari 2014
2014
Oj måste börja se till att jag skriver lite oftare här...
Nytt år och nya utmaningar. Har inte tagit mig tid till att sätta upp nya mål för hundarna än men det kommer snart.
Efter juluppehåll så har Lidingöträningen kommit igång igen. Jag åkte ut lite tidigare för att hinna gå en promenad och träna Cayci lite.
Jag har inte gjort så mycket med henne än men har nu precis börjat träna bakåt ut. Annars är det lätare linjetag, markeringar och närsök som står på hennes agenda.
Disa gick riktigt bra på årets första träning. Trots en värsta kullerbytta så gjorde hon en rak linje genom stängsel för att hämta upp apporten. Allt gick bra med henne tack och lov.
Med tillförsikt ser jag fram mot 2014, det blir nog ett år fullt av utmaningar och förändringar , skratt och gråt. Som det ska vara med andra ord.
Nytt år och nya utmaningar. Har inte tagit mig tid till att sätta upp nya mål för hundarna än men det kommer snart.
Efter juluppehåll så har Lidingöträningen kommit igång igen. Jag åkte ut lite tidigare för att hinna gå en promenad och träna Cayci lite.
Jag har inte gjort så mycket med henne än men har nu precis börjat träna bakåt ut. Annars är det lätare linjetag, markeringar och närsök som står på hennes agenda.
Disa gick riktigt bra på årets första träning. Trots en värsta kullerbytta så gjorde hon en rak linje genom stängsel för att hämta upp apporten. Allt gick bra med henne tack och lov.
Med tillförsikt ser jag fram mot 2014, det blir nog ett år fullt av utmaningar och förändringar , skratt och gråt. Som det ska vara med andra ord.
fredag 11 oktober 2013
Där satt den!
Vad glad jag blev när jag såg att jag kommit med på Brokind, Östergötland särskilda prov.
Tidig morgon bar det iväg mot Brokind ett stenkast från Disas födelseplats. Nu skulle den lilla östgöterskan få prova sina vingar på så gott som hemmaplan.
Startnummer 1 hade vi och gick i par med Jennie och flatten Ziva från Borlänge.
Nu jäklar skulle jag hålla tungan rätt i mun, försäkrade mig om att det inte fanns några "förbjudna" vilt ute i marken och off we go.
Dagens domare var Åza Wikström. Hon var lugn och tydlig och provet var upplagt som om vi vore på en liten jakt. Gick efter en stig där vi utförde de olika uppgifterna tillsammans med hundarna.
Började med en ganska kort dirigering, därefter dubbelmarkering på land, ett sök där vi hela tiden rörde oss sakta framåt och avslutade med en vattendirigering och två enkla vattenmarkeringar.
sammanfattande kritiken: "En tik som för dagen uppvisar alla de fina retriever egenskaper jag Jag önskar på en arbetande hund. En hund som Jag gärna tar med ut på jakt"
En litet minus som Åza påpekade var hennes hetta, att jag emellanåt får vara på henne. Önskan är ju att ha en helt cool hund vid sidan som inte darrar och hässjar.
kommentaren på stadgan var: Uppträder något het, är dock fast samt tyst.
Hurra, äntligen. Jag vet att hon har varit klar och borde klara öppenproverna men sen har vi fallit lite på målsnöret. Men så är det när man samarbetar med levande ting. Hon gör alltid så gott hon kan och ibland vill det sig inte riktigt och ibland blir det strålande, som igår. Hurra för oss.
Tidig morgon bar det iväg mot Brokind ett stenkast från Disas födelseplats. Nu skulle den lilla östgöterskan få prova sina vingar på så gott som hemmaplan.
Startnummer 1 hade vi och gick i par med Jennie och flatten Ziva från Borlänge.
Nu jäklar skulle jag hålla tungan rätt i mun, försäkrade mig om att det inte fanns några "förbjudna" vilt ute i marken och off we go.
Dagens domare var Åza Wikström. Hon var lugn och tydlig och provet var upplagt som om vi vore på en liten jakt. Gick efter en stig där vi utförde de olika uppgifterna tillsammans med hundarna.
Började med en ganska kort dirigering, därefter dubbelmarkering på land, ett sök där vi hela tiden rörde oss sakta framåt och avslutade med en vattendirigering och två enkla vattenmarkeringar.
sammanfattande kritiken: "En tik som för dagen uppvisar alla de fina retriever egenskaper jag Jag önskar på en arbetande hund. En hund som Jag gärna tar med ut på jakt"
En litet minus som Åza påpekade var hennes hetta, att jag emellanåt får vara på henne. Önskan är ju att ha en helt cool hund vid sidan som inte darrar och hässjar.
kommentaren på stadgan var: Uppträder något het, är dock fast samt tyst.
Hurra, äntligen. Jag vet att hon har varit klar och borde klara öppenproverna men sen har vi fallit lite på målsnöret. Men så är det när man samarbetar med levande ting. Hon gör alltid så gott hon kan och ibland vill det sig inte riktigt och ibland blir det strålande, som igår. Hurra för oss.
måndag 30 september 2013
Det är väl bra egenskaper
Jag tror det tog ett år innan man kunde ha Disa ensam hemma utan att bli överraskad av diverse påfund. Nu när hon är lammet själv så har nästa unghund, Cayci tagit över den rollen.
Hon har en speciell förkärlek till garnnystan. Hon drar dom gärna runt dom i vardagsrum och hall. Idag hade hon även haft kul med ett pennetui. Massa tuschpennor låg i biabädden och till min stora förskräckelse låg även Panodil där.
Fyra stycken låg lösa men kan det ha varit åtta allt som allt? Jag visste inte. En signal till veterinären som sa att jag skulle ge henne ett riktigt skrovmål till lunch vilket hon fick. Tja, hon mår bra än så länge iallafall och det har gått åtminstone fem timmar.
Denna påhittighet tänker jag är något positivt. Hon blir nog rolig att jobba med. Disa tycker jag är underbar att träna och tävla så hopp om livet har jag allt om Cayci.
Nu är det tyst, antingen ligger hon i sin bädd eller så är det något bus på gång....bäst jag går.
Hon har en speciell förkärlek till garnnystan. Hon drar dom gärna runt dom i vardagsrum och hall. Idag hade hon även haft kul med ett pennetui. Massa tuschpennor låg i biabädden och till min stora förskräckelse låg även Panodil där.
Fyra stycken låg lösa men kan det ha varit åtta allt som allt? Jag visste inte. En signal till veterinären som sa att jag skulle ge henne ett riktigt skrovmål till lunch vilket hon fick. Tja, hon mår bra än så länge iallafall och det har gått åtminstone fem timmar.
Denna påhittighet tänker jag är något positivt. Hon blir nog rolig att jobba med. Disa tycker jag är underbar att träna och tävla så hopp om livet har jag allt om Cayci.
Nu är det tyst, antingen ligger hon i sin bädd eller så är det något bus på gång....bäst jag går.
lördag 28 september 2013
Provtider
Efter en period av olust så tog jag tag i mig själv och anmälde Disa till tre stycken b-prov.
Värmdö, Enköping och Stjärnhov.
Värmdö
Ett av målen var att jag skulle vara tydlig så att hon kände att det var mig hon skulle gå fot med och inte skytten. Den biten gick bra
Det som gick bra var både land- och vattendirigeringarna. Söket gick galant. Det som gick mindre bra var dubbelmarkeringarna på både land och vatten. Hon var ganska så het vilket resulterade i att hon knallade på vattenmarkeringen (jag fick snabbt tillbaka henne) men minnet hann bli lite suddigt.
Hon rosades för sitt fina sök och sina fina apportgrepp.
Det blev ett 3:e pris
Enköping
Var i höglöpet
Stjärnhov
Jag är så nöjd med henne, hon gjorde ett kanonjobb.
Vattendirigeringen och dubbelmark på vattnet. Kanonbra.
Söket var bra men efter ett antal inplockade apporter så plockade hon in en dirigeringsapport. Hon gjorde inget fel, jag hann inte med när hon drog i 180 ner mot den.
Domaren tog av sig hatten och tackade mig. Det var bara att kliva av provet.
Det kändes så surt, det kändes som vi var på gång. MEN MEN sånt är livet.
Sura lite sen är det bara va' på det igen.
Pris 0:a
Nu är jag anmäld till två särskilda prov i Östergötland och funderar på att anmäla mig till ett i Småland. Tja vi får se vad som händer.
Värmdö, Enköping och Stjärnhov.
Värmdö
Ett av målen var att jag skulle vara tydlig så att hon kände att det var mig hon skulle gå fot med och inte skytten. Den biten gick bra
Det som gick bra var både land- och vattendirigeringarna. Söket gick galant. Det som gick mindre bra var dubbelmarkeringarna på både land och vatten. Hon var ganska så het vilket resulterade i att hon knallade på vattenmarkeringen (jag fick snabbt tillbaka henne) men minnet hann bli lite suddigt.
Hon rosades för sitt fina sök och sina fina apportgrepp.
Det blev ett 3:e pris
Enköping
Var i höglöpet
Stjärnhov
Jag är så nöjd med henne, hon gjorde ett kanonjobb.
Vattendirigeringen och dubbelmark på vattnet. Kanonbra.
Söket var bra men efter ett antal inplockade apporter så plockade hon in en dirigeringsapport. Hon gjorde inget fel, jag hann inte med när hon drog i 180 ner mot den.
Domaren tog av sig hatten och tackade mig. Det var bara att kliva av provet.
Det kändes så surt, det kändes som vi var på gång. MEN MEN sånt är livet.
Sura lite sen är det bara va' på det igen.
Pris 0:a
Nu är jag anmäld till två särskilda prov i Östergötland och funderar på att anmäla mig till ett i Småland. Tja vi får se vad som händer.
torsdag 8 augusti 2013
Issjön
Medans jag jobbar så har husse hundarna på landet. Jag saknar dom alla men samtidigt är det ganska skönt att inte behöva "oroa" sig för promenader utan jag kan göra precis som jag vill när det gäller sovtider. Jobbar man natt så gör man.
Idag kom dom iallafall hem över dagen. Hurra! Jag packade in dom i bilen och åkte till Issjön för att träffa Ulla och hennes hundar, Donna, Bess och Caycis syster, Chell.
Vi tränade lite markeringar, dirigeringar och vattenarbete.
Cayci och Chell fick träna mycket på att inte göra någonting utan bara sitta och titta på. Hua, det var jobbigt ibland tyckte dom.
Cayci som inte varit i vatten så mycket i sommar gav mig ett rejält skratt när hon för några veckor sen skulle simma. Hon hade ingen aning om att hon ägde ett par bakben utan plaskade med framtassarna så jag nästan trodde hon skulle dränka sig själv. Men skam den som ger sig. Vatten tycker hon iallafall om.
Idag gick hon spontant i vattnet och badade utan någon som helst retning. Och helt plötsligt så kan hon, hon simmar inte lodrätt i vattnet utan vägrätt. Mycket glädje fyllde mattes hjärta. Så fånig man bli.
Det var kul att träffa Ulla idag. Hon är mycket duktig med sina hundar och en trevlig prick.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)