Sen finns det folk som är vänliga också.
En äldre herre passerade oss bakifrån och undrade hur man fick sina hundar att gå så lugnt och fint (okopplade). Då blev jag lite glad.
Pratade med ett par grannar med hund nu på eftermiddagen. En av dom visste inte att jag hade tagit bort Tess. Vi började att prata om att ta bort sina hundar och det slutade med att vi alla tre stod där med tårar i ögonen. Java har varit död i över tre år nu men vid sådana här tillfällen så är det svårt att hindra känslorna som bara rinner över.
Det är kanske sunt eller....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar